Din eller min sanning?

Är det sannolikt att bordellmamman skulle riskera sin verksamhet och använda minderåriga flickor? Är det sannolikt att man säljer barn från fyra år och uppåt idag på träfficingmarknaden? Att det är mer lönsamt att sälja människor än att sälja knark och dessutom mindre riskfyllt? Skulle det vara möjligt att just de var delaktiga? Är det mindre sannolikt än att s.k. goda familjer utsätter sina barn för övergrepp? Vem skulle väl tro att en högskolrektor utnyttjade sina adopterade barn?

Det ligger mod i att gå ut och ta kamp för upprättelse. Beloppet en miljon är inte särskilt mycket för lidande och förstörd barndom. Barndomen går inte i repris. Som utsatt barn dödas barnet i oss själva - vi förtränger vår existens och vi överlämnar oss till det som kan ge lite utdelning. En vanlig 13-åring säljer inte sin kropp - gränslösa barn säljer sig antingen för pengar, knark, alkohol eller för att få lite kärlek.

Detta är två av samhällets styvdöttrar - den som går ut och säger att detta är sensationslystnad förstår nog inte vad övergrepp och kränkningar av barn innebär. Att leva ett liv med skuld och skam för något man inte förstod är så fruktansvärt att bara den som upplevt det kan förstå.

Jag förstår och jag önskar vid Gud att de får rättvisa - rättvisa för de här kvinnorna/barnen innebär att rättviska kan och ska skipas för alla oss som har varit utsatta för vanvård.

Det är inte Palme, Geijer eller Fälldin som är intressanta, det intressanta är att systemet, statsmakten tillät det att ske samtidigt som de hade högsta ansvaret för flickornas väl och ve.

Av Anne Skåner 06 dec 2007 19:22