Var pluggskolan bättre?

I en artikel i Financal Times den 3 nov. 2007 av Simon Kuper med rubriken Selective memories beskrivs det nederländska skolsystemet av en som studerat tio år i nederländska skolan och började i London comprehensive school vid 16 års ålder.

Kuper skriver: "Storbritannien och andra länder introducerade grundskolancomprehensives Alla barn skulle gå i samma skola. De flesta nordiska och engelsktalande länder har nu comprehensive high schools. Nederländerna experimenterade med dem från 1993 men gick inte långt och återvände nyligen till det gamla urvalssystemet."

Det nederländska skolsystemet är nästan detsamma som det tidigare svenska med folkskola, realskola och gymnasium. Vid 14 år går de bästa eleverna i Nederländerna till HAVOhigher general continued education och de övriga till VMBO preparatory middle-level vocational education I den brittiska debatten framställs den nederländska skolan som ett Utopia. Den konservative partiledaren David Cameron säger följande angående utbildningen: "Vi har blivit upphunnaovertaken av länder som Sverige, Nederländerna och en del delstater i USA."

Kuper säger att han vid 14 års ålder studerade tre utländska språk, latin, kemi, fysik, biologi osv allt på högsta nivå. Och det var ett ständigt bekymmer att han skulle tvingas att gå om ett år, bli kvarsittare på svenska. Jag kom genom min bror i kontakt med den svenska realskolan och jag skulle när jag var 25 år själv ta realexamen. I den svenska realskolan lärde man sig engelska och tyska men inte latin så den skolan var mindre krävande än den nederländska HAVO. Den nederländske utbildningsministern Ronald Plasterk får frågan om han inte var tveksam till att skilja utselect eleverna redan vid 12 eller 14 år men får svaret att teknisk utbildning inte var lägre värderatinferior och att eleverna kunde byta inriktning.

Urvalet vid 12 är nu mera uttalat socialt än tidigare och bestämmande för social skiktning av samhället. Sju av tio med högutbildade föräldrar väljer HABO medan bara en av fyra av föräldrar från invandrare eller lågutbildade väljer den skolan. Också gymnasiet verkar vara som det tidigare var Sverige där eleverna väljer latin och/eller grekiska vilket gör det mer exklusivt än den franska "classes préparatoires" eller engelska "public schools"

Jaap Dronkers som är professor i social skiktning och ojämlikhet säger att nederländska skolor är bra på grund av rigorösa slutexamina och att det fria valet av skola tvingar skolorna att tävla om eleverna men att skolan långt ifrån är perfekt. Dronkers säger: "Ojämlikhet i skolan är så nära förbundet med ojämlikhet i samhället att man inte kan utplåna den. Du kan bara mildra den."

Jag kom i kontakt med det gamla skolsystemet genom min bror. Han säger att gymnasiet som han gick i Kalmar, sex mil hemifrån, var mycket pressande. Han var helt uttröttad efter dagens lektioner och måste vila sig innan han började med läxorna. Den hårda pressen var nog inte bra för det inovativa tänkandet. Därför är nog inte de nederländska universiteten så bra som man skulle kunna tänka sig med utgångspunkt från hur mycket eleverna lär sig i grundutbildningen.

Av Yngve Karlsson 06 nov 2007 12:04