Schenström-affären: Herr Reinfeldt, LJUG ALDRIG!

Har Fredrik Reinfeldt gått i mediaträning? Det är troligt, men jag vet inte. Däremot vet jag, med absolut bestämdhet, att o m hr statsministern tagit lektioner så har han i alla fall ingenting lärt sig. Inte ens det mest elementära. I Schenström-affären gjorde han ingenting rätt.

När det gäller politikers eller businessfolks umgänge med media finns en regel - kalla den gärna gyllene - som trumfar alla andra. Den kan sammanfattas i två enkla ord som borde stå på varje ledares eller ledarinnas bord. Med stora bokstäver:

LJUG ALDRIG!

Reinfeldt bröt mot den regeln genom att i affärens första skede försöka finta bort frågorna. I nästa skede förvärrade han sin egen situation genom att åberopa en fullkomligt meningslös sekretess. På så sätt lyckades han på kort tid framställa sig själv som både ohederlig och inkompetent - värsta typen av politiker och absolut inte den statsminister vi vill ha.

Reinfeldt hade två möjligheter att rädda situationen:
1. Han kunde ha sagt: "Jag vill först kolla precis vad som hänt." Efter att ha gjort det borde han så snabbt som möjligt ha sammankallat en presskonferens och slagit fast:
- Ulrica har medgett att hon hade druckit för mycket. Det är mänskligt, men absolut inte tillåtet när man har krisjour i regeringen. Alltså har vi kommit överens om att hon lämnar sin post med omedelbar verkan.

2. Om han så velat kunde han ha gjort precis tvärtom. Fastslagit att "så snart jag fick rapport om de där bilderna talade jag med Ulrika. Jag fick klart för mig att hon var fullt kapabel att sköta sina uppgifter. Jag har fortsatt fullt förtroende för henne och därmed är affären, vad mig beträffar, utagerad."

Det viktiga i alla kriser där media är inblandade är att 1 snabbt ta reda på alla viktiga fakta 2 fatta ett orubbligt beslut och 3 snabbt och kategoriskt meddela media och därmed allmänheten detta beslut. Att vackla, lika med tvivla på vad man själv har sagt, är förbjudet.

Men Reinfeldt ville kanske vara snäll mot sin medarbetare?

Svaret är att snällhet inte har någon plats i sådana här affärer. Reinfeldt har ansvaret för en regering. Det är denna regerings - och hans eget - anseende som står på spel. Om statssekreteraren sitter och tutar vin och småhånglar med en tredje klassens TV-reporter som mycket väl kan ha tipsat fotografen! så är hon körd. En kraftfull och skicklig statsminister kunde ha räddat henne, men Reinfeldt uppträdde varken med kraft eller skicklighet. Precis som i fallet med de två kvinnliga ministrarna som aldrig blev av framträdde han som velig, obeslutsam och illa påläst.

Hans närmaste medtävlare om statsministerposten, Mona Sahlin, hamnade en gång i en liknande situation. Det tog henne tio år att komma tillbaka.

Av Ulf Nilson 01 nov 2007 12:17