I fucking called it...

I called it. Jag visste fanimig att det skulle hända! När alla jublade som mest över domen i Svea Hovrätt mot "stureplansprofilerna" skakade jag på huvudet och undrade "Vad farao ylar ni om?"

Missförstå mig inte nu: det är! glädjande att svinen nu får ett kännbart straff för att de höll på med sex som de inte var mogna nog att förstå och gick över gränsen. Men i övrigt var den domen inget att jubla över eftersom den utdömdes enligt samma lagar, samma kriterier och samma regler som tidigare. Jag förutspådde att det skulle ta mindre än 6 månder, sedan skulle vi ha ett nytt mål i stil med Tumbafallet där vi ligger mitt i en gråzon och där vi får ett friande.

Det tog inte ens sex dagar. Aftonbladet idag fredag 071019:

"25-åringen från Linköping dömdes till två års fängelse för våldtäkt på en sovande kvinna. Svea hovrätt friar mannen med motiveringen att han inte förstod att kvinnan befann sig i ett hjälplöst tillstånd."

Samma hovrätt som fällde Stureplanskillarna friar i detta fall. Ingenting har ändrats. Ni jublade över ingenting för att ni i er enfald trodde att Stureplansmålet var något nytt och revolutionerande. Men faktum kvarstår: sexbrottsmål är enormt svårbevisade och målsägarens vittnesmål alena kan enbart i sällsynta fall leda till dom. Det krävs stödbevisning. Ni kommer även i fortsättningen att hoppa och skrika och slita håret över friande domar tills dess att ni informerar er om vad dessa saker egentligen handlar om.

Och jag visste det... I fucking called it! Ibland hatar jag verkligen att ha rätt...

---

Länk: aftonbladet.se

Brev till Lotta Gröning, debattchef på Aftonbladet, skickat för två dagar sedan:
Länk: df.lth.se

Av Michael Karnerfors 19 okt 2007 13:59