Byggnads skär ner

Den 22 augusti 2007 kunde man läsa i bl.a. Dagens Nyheter att Byggnads måste spara 60 miljoner kronor. Det betyder att 90 tjänster ska bort. På Byggettan i Stockholm där jag har jobbat under nästan ett halvår försvinner var fjärde anställd. Man förklarar besparingarna med att Byggnads tvingades avveckla granskningsarvodena som var den stora inkomstkällan för facket. Det är inte hela sanningen. Byggettans årsbudget hade redan före avvecklingen av granskningsarvodena 5 miljoner kronors underskott för år 2007.

Man räknade med att pengar kommer bl.a. från de nya medlemmar som skulle strömma in i facket. Byggettans mål var att skriva in ett tusen nya medlemmar i år. Det har inte hänt. Medlemmar flyr facket som aldrig förr. De nya kommer inte, eller betalar inte sin medlemsavgift. Man behöver inte betala medlemsavgift på ett halvår för att bli utesluten från facket. Det betyder att det är många som kommer att förlora sitt medlemskap så småningom. Facket krymper både på anställdas sida som medlemmarnas. Det kan bli en början på en ond karusell. Mindre antal medlemmar kommer att tvinga facket att skära ner ytterligare. Mindre antal ombudsmän kommer att inte klara av sina uppgifter som kan väcka missnöje bland medlemmar som i sin tur kommer att sluta betala sin medlemsavgift osv.

Byggnads tror att man kan bedriva sin verksamhet med hjälp av förtroendemannalagen. Det är bara fel. Jag vet vad jag skriver om. Förtroendemannen fungerar kanske bra på de stora byggföretag som anställer grovt räknat 30 procent av alla byggnadsarbetare. På de mindre företag som jag har jobbat på har deras roll ingen som helst betydelse. Ofta är de valda av arbetsgivare och finns bara för att de ska finnas.

Det känns att facket inte har en förankring i verkligheten.
Jag vet förresten att det stämmer, tyvärr. Byggettan var en arbetsplats där man var väldigt dålig på att prata. Det fanns stora brister i kommunikationen mellan de anställda och arbetsledningen. Det fanns förresten brister i kommunikation mellan enheter och mellan de anställda med.

Innan jag fick sluta där, skrev jag om det i ett öppet brev, som jag skickade till alla som jobbar inom Byggnads i hela Sverige. Brevet var inte bara kritiskt, jag har också skrivit om det som jag tycker har fungerat bra. Det var mänga duktiga, mest äldre ombudsmän, som har slitit mycket hårt för medlemmarnas bästa. En del av dem kommer att sluta nu, tyvärr.

Interna strider och mobbning fanns där inne med. Byggettan var inte den arbetsplatsen som jag har drömt om. Det känns att de besparingar som man är tvungen att göra kan hjälpa till, för man måste tänka om. Jag tycker att man ska börja med att städa hemma först, innan man går ut och börjar städa hos de andra. Facket måste vara mera öppet och jobba för att vara ett bättre exempel som arbetsgivare själv innan man kan läxa upp alla andra!

Vad som kommer att hända i framtiden med facket? Jag har redan skrivit "Hur ska det gå med fackets framtid" i våras.
Jag är verkligen orolig, för att byggnadsarbetarna behöver sin stora och starka fackförening, som de kan vara stolta över. Det är en stark tro där ute på facket och på att det är viktigt med facket. Samtidigt är det många som är missnöjda med hur det nuvarande facket fungerar och att ombudsmännen inte syns mer ute på arbetsplatserna. De kommer att synas desto nu.

Skulle det hjälpa till med ombudsmän som jobbar deltid i produktionen och deltid fackligt? Är det framtiden? Jag hoppas på att Byggnads kommer att leva upp till sina medlemmars förväntningar, för Byggnads behövs på den svenska byggarbetsmarknaden i framtiden.

Av Simon Aspenson 24 aug 2007 12:44