sourze.se

Är det dags för mig att kasta in handduken?

Varje morgon vaknar jag tung av ångest. Det jag hör, det jag ser av livet utanför gör mig bara räddare. Jag gömmer mig djupt in i mörkrets dimmor, för livet utanför är skrämmande.

Det finns jobb. Jo, det gör det men hur många är lediga? Jag är rädd av mig. Minsta ljud får mig att vilja fly av skräck. Jag vill jobba på ett bibliotek för att slippa ljud. Men hur många sådana jobb finns det för mig? Vad ska jag då ta mig till och vem ska hjälpa mig när livet har skrämt upp mig så mkt att ljud tom med är skrämmande?

Varför är politikernas löner skyhöga och varför gör dom inget för folket? Varför är det så fel i Sverige? Jag förstår inte. Dom som gör mest arbete ska väl ha mest lön eller? Om man bara kunde ha vilket jobb som helst och ändå få klara sig på den lön man får. Jag behöver inget lyxliv, men jag skulle vilja ha råd med en bil och ett hus mitt ute i ingenstans. Jag vill kunna ha mat på bordet, frukt och grönsaker. Jag vill ut och röra på mig i naturen. Nu sitter jag fast i en människodjungel. Människor - människor överallt.

För varje dag faller jag djupare in i mörkrets värld. jag känner mig värdelös och misslyckad som inget kan göra åt min situation. Jag har en psykisk sjukdom, men jag vill jobba. Åh vad jag vill jobba.

Det gör så ont i mig när jag ser dessa barnhemsbarn på tv. Jag önskar jag fick ge dom lite kärlek min kärlek duger inte i väldfärdssverige istället för att ligga hemma och falla djupare i ångesten.

Plugga och ta lån. Varför Sverige? Alla är inte lagda för att plugga och inte får vi mer jobb för det? Varför ska allt vara så svårt? Körkort är så dyrt men ack så jag behöver det. Men till det måste jag ha ett jobb så jag kan betala det. Men vill jag ha jobb måste jag ha körkort. Jag vill verkligen jobba, men jag vill inte dö av skräck och ångest. Många gånger sedan mina tonår har jag försökt ta mitt liv pga av min rädsla för andra människor. Rädslan för att livet som vuxen ska vara för svårt. Nu klarar jag vuxenlivet så där. Men hur ska jag någonsin få ett jobb? Jag har ingenting att komma med. Inga erfarenheter eller släktingar som kan hjälpa mig. Är jag förlorad? Är det dags att kasta in handduken och ta farväl?


Om författaren

Författare:
Mia Andrén

Om artikeln

Publicerad: 18 aug 2007 15:07

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: