Skatteväxlingar – inte bara gröna

Det vill säga där dess finansiering inte innebär en höjning av en eller annan redan existerande skatt. Man kan lätt tro att de sänkningar och avvecklanden av vissa negativa skatter, som de senaste åren ägt rum, varit nettosänkningar av skattetrycket: icke sa ”Nicke lilltroll”.

Varje skattesänkning som efter mycket om och men genomförts, har i praktiken varit en skatteväxling utan att för den skull varit grön. Då Miljöpartiet, i början på 2000-talet, förespråkade gröna skatteväxlingar var det lätt att ta idén som någonting nytt och ett sunt styrmedel mot Perssons ”gröna folkhem”. Men visionen var givetvis en myt och lösningen gammal. När den mytomspunna skattereformen som lanserades 1990 – om hälften kvar av den sist intjänade hundralappen för höginkomsttagarna – ingick också i planerna en höjning av energiskatter. Som bekant iscensattes aldrig reformen, som Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna enats om.

2005 slopade dåvarande s-regeringen arvs– och gåvoskatten, efter vissa påtryckningar från bland annat Svenskt näringsliv å familjeföretagens vägnar, medan andra företagskatter höjdes.

Den borgerliga regeringens skattesänkning är inget undantag. Jobbavdraget finansieras med höjda a-kassepremier och högre trafikförsäkringspremier. Slopandet av förmögenhetskatten finansieras med lägre basbelopp för avdrag till pensionssparande. Det nya kommunala avgiften, för att lindra beskattning av fastigheter, finansieras med högre reavinstskatt vid försäljning.

Med all respekt för att skattesänkningar aldrig får ske med minus på budgeten, men visst måste det gå att avveckla skadliga skatter – i världens högst beskattade land – utan att höja eller införa andra? Vad beror denna nollsummessyn på?

Tja, från vänster uppfattas det givetvis orättvist att slopa vissa skatter, i synnerhet om det gynnar fienden till exempel näringslivet utan att införa nya för denna målgrupp. Den så kallade högern – borgerligheten – är sannolikt numera försiktig med några – om inte ofinansierade - så i varje fall genomgripande skattesänkningar, sedan en viss skatteentusiasmerande moderatledare lett sitt parti till valförlust på grund av sina orealistiska utspel.

Därför ser jag med spänning fram emot den dag då en politiker – röd eller grön spelar ingen roll – föreslår en skattesänkning utan att höja en annan. Men det förutsätter såklart att dessa politiker vårdar sina mandat väl och visar regeringsduglighet, minst lika lång tid som nuvarande opposition regerat de senaste åren.

Av Yohannis Petersson 04 jul 2007 09:02