sourze.se

Illustration över världens system

Det var en gång en stor vacker blomstrande ö där människorna levde i relativt lugn. Ön hyste tillräckligt med föda och vatten för alla dess innevånare och mycket mer därtill.

Då det ligger i människans natur att inte vilja vara ensam så bildades ett antal byar på ön med mindre samhällen där man levde i samklang med naturen och varandra. Eftersom de levde i ett fritt samhälle och på samma villkor föll det sig också naturligt att de hjälptes åt med de sysslor som behövde göras. Sjuka individer var en sällsynthet eftersom ingen led av vare sig mental eller fysisk stress skapad på artificiell väg och födan var naturlig, aldrig raffinerad, och helt fri från konserveringsmedel. Men om någon insjuknade så var det lätt för de övriga i gruppen att hjälpa den sjuke eftersom byinnevånarna hade gott om både empati och energi.

Ibland hände det att en eller några av byns innevånare av någon anledning ville lämna bysamhället och ge sig av. För att t.ex utforska andra sidor av ön. Med andra ord; dessa skulle inte längre delta i den gemensamma gruppen. Det innebar också att de inte skulle delta i byns göromål och sysslor. Eftersom ön var en fri värld och det fanns föda och dryck så att det räckte åt alla så skulle ingen ens komma på tanken att att söka upp dessa utforskare, tvinga dem tillbaka till byn för att delta i arbetet eller hindra dem från att äta av öns frukter, bär, fisk och djur e.t.c.

Plötsligt en dag anlände ett antal båtar från en annan ö mycket långt borta. Innevånarna på den ön hade en högt utvecklad teknik som gjorde att de kunde bygga avancerade båtar och överlägsna vapen. Emellertid saknade de den empati för andra människor och kärlek till naturen som innevånarna på ön hade. Därför bestämde de sig för att erövra alla byar på ön. DE var nu de nya ägarna till ALL mark på ön och de krävde att ALLA skulle arbeta för DEM för att de skulle få hyra en bit av den ö som var fri när de föddes och tillhörde ALLA. Vad mera var, de krävde dessutom att alla skulle betala för den mat och det vatten som fanns på ön och som var till för alla när de föddes till denna värld. Betalningen skulle ske med det något som kallades pengar och som var en del i härskarnas geniala plan att göra varje innevånare beroende av ett artificiellt medel som därmed upphävde varje medborgares möjlighet till självständighet och verklig frihet.

De nya härskarna upptäckte också att det var lättare att styra folket om de pådyvlade dem trosriktningar och spelade på deras skuldkänslor och rädslor för en straffande Gud och ett brinnande helvete. Eftersom öns ursprungsinnevånare var så många var det viktigt att se till att de aldrig var enade så därför såg man till att skapa konflikter via religioner och politik. Härska genom att söndra visade sig vara en mycket effektiv teknik för att hålla den stora massan från att göra gemensam sak mot sina förtryckare. Tiden gick och efter många århundraden hade människorna på ön glömt bort den ursprungliga orsaken till att de inte var fria.

Så småningom började emellertid några av dem att vagt minnas hur det EGENTLIGEN hade varit. Ju mer de tänkte på saken så insåg de det absurda att leva hela sitt liv bland krig, religiösa konflikter, gifter, strålning, betong och stress inträngda i städer som i sig inte var självförsörjande utan en artificiell skapelse av herrarna som behövde detta system för att upprätthålla det maskineri de skapat. Ett monster så destruktivt att innevånarna till slut, utan att knappt inse det, började begå långsamt självmord, genom att äta fel, dricka fel, inta dödliga droger, ständigt jäkta och knappt hann umgås med sina nära och kära på grund av alla måsten och på grund av alla de avledande manövrar de måste ta till för att paradoxalt nog slippa känna hur dåligt de egentligen mådde.

När så dessa få, hos vilka den kollektiva amnesian hade börjat lossna, försökte påtala det absurda i det tvingande systemet och att de inte ens hade rätt till öns mark, föda eller dryck utan sina herrars "nåd," då uppstod ett ramaskri bland den kollektiva "fårskocken", ty detta är vad de nu hade blivit i sina härskares ögon. Man gjorde allt för att tysta ner de oförskämda idioter som hade mage att påstå att någon skulle ha rätt till mat och dryck eller tak över huvudet om de inte arbetade i det artficiella systemet.

Men för vem var det egentligen som de arbetade och till vilket pris? Helt omärkligt hade innevånarna på ön blivit varandras fångar och fångvaktare på en och samma gång. Deras herrar var så diaboliskt genialiska att de hade utarbetat ett system där slavarna inte bara var slavar, de hade desutom blivit DUKTIGA slavar.


Om författaren

Författare:
Michael Delavante

Om artikeln

Publicerad: 02 maj 2007 12:36

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: