Film: "Tre systrar och en mamma"

Betyg: IG
Titel: Tre systrar och en mamma
Genre: Komedi
Regi: Michael Lehmann
Medverkande: Diane Keaton, Mandy Moore, Laureen Gragan, Piper Perabo, Tom Everett Scott, Gabriel Macht m fl
Speltid: 1 tim 41 min
Premiär: 5 april

Diane Keatons självbiografiska rollkaraktär Annie Hall, i Woody Allen filmen med samma namn, var länge en stilförebild för mig. Hon var ungefär det coolaste jag kunde tänka mig i 20-års åldern. Att hon sen även spelade en av rollerna i en annan av mina favoritfilmer, Manhattan, av samme regissör, gjorde henne nästan till en personlig ikon. Under drygt en och halv timmes - konstant plågsamt - återseende av Keaton, kan jag bara konstatera att hennes nya rollfigur är en hönsmorsa i en film som är en kalkon.

Meningen med livet stavas Ä-K-T-E-N-S-K-A-P enligt den här filmen där tre hysteriska fruntimmer börjar sitt uppskruvade spel kring detta tema på hundra, för att konstant öka neurosen under filmens gång mot det slutgiltiga giftermålet. Jag vet inte vilken värld regissören Michael Lehmann och manusförfattarduon Karen Leigh Hopkins och Jessie Nelson lever i, bara att det inte är samma värld som jag befinner mig i till vardags.
I pressmaterialet påstår de hur som helst att alla kan relatera till detta och att filmens intention är att få biopubliken att se sitt eget liv avspeglas i det som visas på filmduken.

Den här rullen är Amelia och hennes systertidningar upphöjt till tio och det är inte ett dugg kul, snarare patetiskt att se dessa framgångsrika brudar rusa runt som höns i jakten på att fylla den romantiska 1800-tals kvoten, som skapade äktenskapet till en romantisk fluffig bröllopstårta som alla kvinnor uppfostrades till att vilja ha mer än allt annat. Att backlashen av 70-talets äktenskapskritik från Susanne Brogger - Annie Halls ideologiska syrra - och co är här för att stanna, har vi blivit varse de senaste tio åren, då äktenskapet på nytt seglat upp som numero uno på många kvinnors tio-i-topp lista över livets mening. För även om de här "frimodiga" damerna - alla gestaltade med samma hysteriska överspel på gränsen till nervsammanbrott - i den yngre generationen knullar runt som vilka kåta snubbar som helst och talar vitt och brett om sex, så sker det ändå bara med den rätte eller för att allt beror på ett fatalt misstag.
Filmen sägs handla om moderskärlek som går över styr och där morsan tar på sig rollen som den klassiska äktenskapsförmedlerskan. I lönndom ägnar hon sig åt att söka "rätt" man till den av sina döttrar, som ännu inte kommit i äktenskaplig trygg hamn. Tillbaka till 1800-talet förljugna äktenskapsbild, sa Bill. Ännu en gång, den sockrade kvinnofällan, sa Bull.

Av Monika Wehlin 06 apr 2007 12:06