USA - in i Saudi Arabien!

Under mina snart 57 år som journalist har jag aldrig sett svenskarna så lite intresserade av världen som nu. Ointresse och okunnighet ligger som en blöt filt över en debatt som inte finns. Det gäller bland yrkespolitiker lika väl som vanligt folk - när Mona Sahlin tillträdde som partiordförande lyckades hon sprätta lite skit på USA alltid populärt och förklara krig mot Aids i Afrika.

Det var allt. Mycket få kommentatorer protesterade. Sverige åt svenskarna, naveln åt navelskådarna, punkt slut.

Inte många svenskar har fattat - eller brytt sig ett skvatt om - att Irak är ett land som aldrig funnits och sannolikt aldrig kommer att finnas. Staten skapades av britterna 1932 av shiiter, sunnis och kurder, grupper som alls inte kommer överens och därför i praktiken levt i var sitt land. När kolonialmakten försvann övergick makten till en lång rad sunnis. Den sista och värste i raden var Saddam Hussein som, stöttad av sunnis, förtryckte och mördade shiiter och kurder på ett sätt som mer eller mindre saknar motstycke i historien. De 60 procent av irakierna som var och är shiiter saknade totalt makt; kurderna som utsattes för folkmordsförsök i flera omgångar fick efter Kuweit-kriget ett eget land till allt utom namnet i norra Irak.

Allt detta borde George Bush ha satt sig in i när han för exakt fyra år sen gav order om attack. Kriget lyckades bra och Saddam blev hängd - vilket jag, trots att jag är motståndare till dödsstraffet, anser välförtjänt.

Efter kriget gick det snett. Det borde Bush ha förutsett. Om han gjort det hade han troligen låtit Saddam sitta kvar. Att det kunde ha lett till hemska katastrofer är självklart, men det som inte händer, händer inte och är därför ointressant. Däremot borde fru Sahlin, Hr Reinfeldt och andra ledande svenskar fundera djupt på vad som händer nu.

Nämligen att USA på ett eller annat sätt kommer att pressas ut ur Irak. Och att detta som så många svenskar dumt nog applåderar kommer att leda till en hel rad småkrig och ett växande kaos. Först i Irak, sen också i Golf-staterna och Saudi Arabien, möjligen också Irak. Exakta scenarier är det svårt att teckna, men man kan tänka sig massmord på prinsar i Saudi, inbördeskrig i Libanon och Syrien, upprorsförsök i Egypten och möjligen en ny, icke religiös, revolution i Iran. Varningslampan är tänd, sirenerna tjuter.

Lidande, död och flyktingströmmar kan vi hoppa över - även om den snabbt växande irakiska befolkningen i Sverige kommer att växa ännu snabbare. Men huvudsaken är oljan! För trots allt babbel om vind och sol men i n t e kärnkraft! är västvärldens oljeberoende större än någonsin. Rubbas leveranserna allvarligt - och risken är ohyggligt stor - finns det ingen möjlighet att undvika en lågkonjunktur av 30-tals format med stillestånd, gigantisk arbetslöshet och i värsta fall kollaps i välfärdssystemen.

Olja och bensin måste fram, till varje pris! Mellanöstern måste stabiliseras, till varje pris!

Vad ska vi göra? Skicka Mona, Carl Bildt, Maud Olofsson, major Björklund och några till att förhandla. Rolig idé - dock dessvärre dödfödd.

För det finns bara en lösning och den är inte på minsta sätt säker: Vi får be amerikanerna att gå in igen och säkra oljekällorna i Saudi, som dock det visste ni kanske inte? är apterade för nukleär sprängning. Hur illa vi än tycker om det har ingen annan resurserna. Hur vi ska bete oss om viljan slocknat på andra sidan Atlanten har jag inte en aning om...

Av Ulf Nilson 21 mar 2007 00:23