Tobias

Tobias, jag minns de varma dagarna då vi satt på stentrappan och gömde oss för solen.
Tobias, jag minns hur vi tryckte oss mot asfaltens varma yta i den ynka höstsolen.
Tobias, jag minns hur vi hatade regnet i rökpauserna och föraktade den långvariga snön.
Tobias, jag minns hur de varma kläderna åkte av, för i England var det redan vår.

Tobias, jag minns när vi satt på lekplatsen och tjöt som galningar.
Tobias, jag minns våra kvällar med onyttiga drycker.
Tobias, jag minns dig i bussen till Göteborg, jag minns dina ord.
Tobias, jag minns alla vykort du skickat till mig.
Tobias, jag minns dig med kameran i högsta hugg.
Tobias, jag minns dina drömmar och ditt prat om världen.
Tobias, jag minns när vi dissade skolan bara för att åka till Göteborg och äta pizza.

Tobias, jag minns hur du talar.
Tobias, jag minns hur du rör dig.
Tobias, jag kan känna hur du kramar om mig och tackar mig för nästan ingenting.
"Tack så hemskt mycket, vännen. Du är en ängel."
Kanske hade jag gett dig en femma att handla en fralla för, kanske hade du fått ett par cigaretter.
Du tackade alltid som om jag hade gett dig ett liv Men det hade jag inte

Jag såg dig senast lördagen den 10:e december.
Jag hörde din röst sista gången samma dag.

Den 7 februari 1986 damp en ängel ner på jorden.
Den 16 december 2004 återvände han till himlen.

Tobias, älskad och saknad.
Heaven is a place nearby.
Jag älskar dig.

Av Sandra Michaelsdotter 03 dec 2006 19:12