Elsa Beskows böcker propagerar för aga

Jag vet inte om ni ögnat igenom den gamla klassikern "Borgmästar Munte"
Länk: bibliotek.se . En sång och visbok av Alice Tegner med illustrationer av Elsa Beskow. I sången: "Vart ska du gå min lilla flicka?" ser man en ca 13-årig pojke fråga en mycket liten högst en 3-4 år flicka vart hon ska gå. Hon säger att hon ska hämta vatten. Då vill den, i kontrast, Väldigt stora gossen, följa med den "lilla småttingen". För att hämta VATTEN! Vilken tonåring skulle idag följa med en liten pluttig tjej, för att hämta vatten?

På den andra sidan ser man en siluett där den reslige gossen, tillsammans med den pyttiga tjejen, går iväg. Han håller henne i handen. Han fick ju väldigt Gärna följa med! På en annan sida av boken, så sitter ett barn och slår sin docka - för i sången så sjunger man: "Oj, oj, oj, ett sånt besvär man har...", "att smälla och smälla och smälla lillan sin"... Jag tror ingen skulle komma på tanken att göra en liknande illustration idag, som i "Vart ska du gå du lilla flicka" och naturligtvis så har ju inte moderna sångböcker med: "Jag smäller henne nu", men jag tror ändå att vi ser på kulturen "genom ett visst filter". I Emil i Lönneberga till exempel, så ser vi ju egentligen Grova övergrepp med misshandel. En vansinnigt arg pappa skakar sitt barn Hårt, och daskar till det med örfilar och serier av slag, Misshandeln skulle idag betraktas som grov, rent rättsligt.

Har ni också tänkt på, att i "Lust och fägring stor", så ägnar sig en vuxen lärarinna åt ren pedofili? Men då jag såg den, så sågs den "som en lustfylld" och romanintisk filmatisering. Skulle den kunna göras idag? Vet inte! Tiderna förändras. Och l i t e avspeglas det väl i kulturen också ??

Men det finns senare filmatiseringar också. I söndags så såg jag "Skärgårdsdoktorn". Där skrattade man gott åt att ett eventuellt övergrepp hade begåtts. Syster Berit spekulerade i att hennes medelålders bror, haft ett umgänge med en av konfirmanderna. Visserligen hade det inte skett något. Men åt den eventuella misstanken skrattades det bara gott: Skärgårdsdoktorn Samuel Fröler och Vilma: "Skulle Sören vart med SIRI!. Ha, ha, ha!" lät det. Jag tror inte att man skulle ta SÅ lätt i verkligheten, på att så skulle vara fallet?

Tja, medan kulturen tar ut svängarna, så är samhället desto mer laddat, då det gäller hanteringen av övergrepp. I Norrtälje, så klandrar allmänheten socialtjänsten, för att de låtit en ensamstående man vara kontaktperson och driva familjehem, detta efter fallet med den 49-årige man som både var kontaktperson och hade ett familjehem som våldfört sig på 5 unga pojkar.
Länk: dn.se

"Vi kan inte gardera oss mot pedofiler" säger socialchefen Isabel Andersson, i artikeln. Hon beskriver att de kollat "allt" på mannen innan: Referenser, registerutdrag o s v. Allt såg bra ut! Nu befarade hon dock att de kommer att säga nej, om det kommer en ensamstående man och vill vara kontaktperson. Hon tycker det är beklagligt själv, och relaterar faktiskt till just Emil om detta. Citat ur DN: "Jag såg på Emil i Lönneberga med mina barn och där finns drängen Alfred och han tröstar Emil och de badar ihop. Han är ensamstående och han har inga barn. Ska det inte få finnas en Alfred i vårt samhälle? frågar sig Isabel
Andersson."

Jag erinrar mig scenen, i filmen, som hon tänker på. Jag också ser Emil med mitt barn. Då slår det mig, att där råder nog "försiktighetsprincipen" även där, i vårt samhälle. Jag tror ju inte att män vuxna bekanta till barn helt obehindrat, badar nakna med barnen? Eller? Har jag fel?

Ja, det är tråkigt att det har blivit så laddat "med allt". Att exempelvis fäder och män inte kan ha ett naturligt förhållningssätt till barn. Eller hur är det, för er män? Kan ni ställa er och prata med ett par barn, som är inne på en dagistomt så som jag själv gjorde häromdagen??

Det är tråkigt att föräldrar ska behöva känna obehag inför att åka in akut med ett barn, vid en fallolycka till exempel, för att råka ut för en eventuell misstanke om misshandel. För så känner många föräldrar. Det finns ju de som blivit anmälda för misshandel också!

Men det är ju den tid vi lever. Vi måste "anta försiktighetsprincipen" då det gäller övergrepp, på våra barn. Men ibland undrar man om det inte går till överdrift och "vad det skördar" för frukt. Och Ibland kan vi också erinra oss, hur laddat allt har blivit, så vi iaktar kultur och filmhistoria."

Av Karin Holmberg 01 dec 2006 17:00