Det handlar om kärlek

Det började för flera år sedan. Jag var singel och levde livet. Eller ja, jag var en tonåring och för ung för att ha ett seriöst förhållande. Jag brukade träffa den här tjejen ändå, vi umgicks ibland, kramades lite och hade kul.

Vänskapen övergick ganska snabbt till annat. Det var en passionerad förälskelse som jag gick in i med naiva tankar. Det här kommer hålla för evigt. Mina föräldrar brydde sig inte särskilt, men hennes gjorde.

Och oj vad de bryr sig fortfarande. Hennes föräldrar har gjort allt ifrån försök till självmord och psykisk misshandel för att få mig att sluta träffa henne. Sorgligt nog är det henne de utsätter allt ont för. De kan inte riktigt slå ner på mig tro mig, de har försökt, därför slår de henne. Det funkar dock inte, för varje tår som min snäcka fäller, desto mer älskar jag henne. I med och motgång tillsammans.

Numera är kanske förhållandet inte lika passionerat, men det har nått en helt annan nivå. Romansen har övergått till ett äktenskap. Hennes föräldrar försöker fortfarande bryta vår kärlek, men vi är förbi allt sådant. Vi är inne i den fasen där vi kan bråka hur mycket som helst men ändå när natten kommer ändå ligga där bredvid varandra i sängen och somna om som om vi ännu en gång är unga och dumma.

Ibland vill jag bara försvinna ifrån henne, lämna henne och försöka stå på mina egna ben, men det funkar inte, hon är mina ben.

Hon är.. hon är mina damer och herrar, Malmö FF.

Av Sten Stansson 27 nov 2006 22:56