Tillåta månggifte vore kanske toppen

Nu hänger jag inte riktigt med. Är det så att vi är emot månggifte? Ickekristna religioners hedniska leverne räknas inte som jämställt utan missgynnar kvinnans frihet? Tar vi avstånd från små sekter i USA där de proklamerar flera fruar i storfamiljer? För även om de anser att de lever ett liv där både män och kvinnor respekteras så vet ju vi att de har fel.

Australiens urinvånare, aboriginerna, hade ursprungligen inte fler räkneord än tre; ett, två, många. De hade helt enkelt inga behov av att räkna mer. Antingen var det ett, två eller fler än två; alltså många. Oavsett om det gällde barn, boskap, ormar eller dagar. Hedniskt så det förslår.

Ser vi traditionellt bakåt några årtionden i Sverige, ska det vara två personer som ingår ett äktenskap. En man och en kvinna. De ska ha sex först efter de gift sig. Innan är de ju båda oskulder. Sen var det visst att de ska leva med varandra hela livet också, ända tills döden skiljer dem åt. Och på söndagar får de inte arbeta men de ska hedra sin moder och sin fader. Hur var det nu? Glömmer vi inte bort våra stackars gamlingar på ålderdomshem nu för tiden? Jaja, men en man och en kvinna och ett äktenskap per liv, var det i alla fall.

Därefter utvecklas vissa människor. De vill inte gifta sig. Men ha sex med flera personer. Ibland samtidigt. Ibland med samma kön som en själv. De kan vara vegetarianer eller stå för att de använder vita lögner. De kallar sig gärna jämställda och queer, intersexuella, HBT eller individualister. Dessa utvecklande grupper gillar inte religioners inskränkthet eller traditioner som missgynnar kvinnans ställning i samhället. De gillar inte heller givna könsbundenheter utan tycker att könet man föds med kan ändras. Dessa utvecklande människor vill nya saker med sina liv, närståendeadoptera, homobröllop i kyrkan och ett tredje kön som de kan kryssa för i passansökningen.

Även bland mer traditionella, kristdemokratiska människor, börjar denna rörelse få rötter ner i arvsmassorna. Det är mer pappaledighet som gäller, lika lön för lika arbete och annat som politikerna ljuger om. Ett samhälle där alla får bestämma själva och inga lättklädda tjejer ska vara rädda för att gå hem från krogen mitt i natten även om de är drängfulla.

Först var det alltså tvåsamhet som gällde, ett ’ståndtagande’ blandning mellan ståndpunkt och ställningstagande mot andra religioner och hedniska månggiftesritualer. Sedan hamnade det traditionella äktenskapet på utelistan. Gammalt och trist var det. Fast flera fruar för afrikanska män accepteras fortfarande inte. Och nu sker brytpunkten som jag inte förstår.

För nu kommer queermänniskorna, vår tids strebers och samhällskrigare, och kämpar för bisexuellas rättigheter att älska och leva ihop med flera människor samtidigt. De säger att äktenskap ska vara könsneutrala och att barn mår bra av flera vårdnadshavare. Så bra det låter. Att barn blir älskade av fler människor är ju bara toppen. Varför är kyrkan bara till för en man och en kvinna? Leve HBT!

Men då är cirkeln sluten! Månggifte - tvåskapstvång i heterosexuella äktenskap - och så månggifte igen? En, två, många.

Av Linda S 06 nov 2006 11:47