Alla människor är lika mycket värda

Somliga föds med silversked i mun med kontaktnäten alltid inom räckhåll. De fostras hårt att förstå de sociala koderna. Alltså de normer som deras fäder och mödrar säger sig vilja utplåna. Andra går samtidigt i trasiga kläder, de har inga kontakter och har aldrig hört talas om några koder. De är penninglösa, kontaktlösa och kodlösa. Men de kan alla bli en Mozart, för det har Nozick sagt.

Vissa har 30 miljarder på banken. Men ingen vill vara som dem för de är inte rockstjärnor. Andra har inte en spänn kvar när räkningarna är betalda men ingen vill vara som dem för de är inte rockstjärnor.

Vissa får stå i rampljuset, fastän, eller snarare därför att de är vulgära och saknar både bildning och social kompetens. Andra dyrkar dem för att de vill bli som dem. Både förmögen som fattig.

En del får ge ut böcker med kulturstöd för att de skriver det man ska säga, banaliteter och vulgariteter som ingen vill läsa. Andra får inte en krona för att de säger det alla egentligen redan vet. Allt för att inga polleter ska trilla ned.

Åter andra får komma in på den rätta skolan. De känner någon som känner någon. Under tiden får den som känner ingen slita som ett djur för samma privilegium.

Samtidigt målar någon konst som kulturföreningarna köper för skattebetalarnaspengar fastän ingen förstår den och ingen vill se den. Medan andra skapar i samhällets skugga och dör i ensamhet, fattigdom och armod som ett oförstående offer på de nakna kejsarnas altare.

Somliga kan under tiden knarka, supa och knulla runt och slå sönder hotellrum hur mycket som helst därför att de kan spela gitarr. Andra dyrkar dem för att de vill bli som dem. Både förmögen som fattig. Under tiden plirar Jim Morrisons grisaktiga ögon ur hans av hasch uppsvällda ansikte, under stripigt hår och över spretigt skägg. Det sista fotot av den som alla vill bli, nu som svartvit affisch. Köps nästan gratis längs floden Seine i Paris.

Vissa blir en Mozart. Tycks födda att bli det. Andra blir en Sven Svensson, trots att liberalerna säger att det inom oss alla ryms just en Mozart. En Mozart som bara väntar på att få komma ut.

En del bor i höghus av betong med asbest i ventilationsrören och 2500 likadana fönster som utsikt. Andra bor i slott i Sörmland, eller i paradvåning på Östermalm eller i en praktvilla ute i Djursholm. Och alla barnen knarkar lika mycket. Knarket ger dem mening. Gör dem jämlika i sin jämställda meningslöshet.

Många festar på ett sexpack starköl. De vänder på slantarna för att ha råd att köpa en "stor stark" i baren. Samtidigt är andra "kungar i baren". Sprutar 70 stycken Moet Chandon ut över hela lokalen.

På trottoaren står en hyrd Ferrari. Felparkerad. Med böteslapp som ingen betalar. Runt hörnet på en sliten parkering står en Volvo 140. Ägaren, han ängslas och hoppas han förstått parkeringsreglerna.

Vid middagsbordet på en fin restaurang bjuds en "lantlolla" på sprit och mat, för någons pengar som inte är värda någonting för honom. Sedan får han, vars pengar inte betyder något, sex som bekräftar hans grandiosa självbild. Lantlollan utan självbild får herpes och ett telefonnummer där ingen svarar. Gratis. På Malmskillnadsgatan står en annan lantlolla, dock fårad och gammal, på knä för pengar som betyder allt. En fix får henne att glömma och drömma. Kanske om människors lika värde?

Några stackare från förorten tar samtidigt på sig sitt finaste. De ställer sig förhoppningsfulla i kö. För att bli förnedrade för att andra skall känna sig utvalda. Offer på narkissos altare. Och därinne bland de som är inne ser narrarna sina narrmasker i spegeln.

Men alla människor är lika mycket värda. Det är självklart. Klart som korvspad. Det borde alla veta.

Men visst har du rätt min lilla jämlike vän, det ser nog lite illa ut? Måste putsa lite på finishen. Måste putsa lite på argumenten. Ringer PR-bånglaren klockan 09:01 imorgon bitti. Så fort receptionisten knäppt på växeln.

Men det gäller i alla fall inför lagen säger bånglaren. Det vet du. Det kan du ge dig på.

Fast ändå inte. För vissa har en Silbersky att ringa, medan andra får Leif Pettersson, ni vet "brännvinsadvokaten". Han som inte lyckats få rätt i ett mål sen julen sju.

Men ett ska du ändå veta min lilla vän, det säger "eliten". Alla människor är lika mycket värda. Fattar du inte det då är du intolerant och då är du inte värd ett skit!

Av Arvid Fallström 30 sep 2006 09:01