Svart eller vitt? Nä, jävligt grått

Jag har läst för och emot i tidningar och här på Sourze. Jag har lyssnat på radion om för och emot. Sist men inte minst har jag tittat på TV om för och emot Israels agerande.
Folkmordet i Rwanda har också tagits upp i jämförelse med Israel. Likväl har Hitler och andra världskriget varit på tapeten.

Som vanligt är Kofi Annan någon annanstans i sina uttalanden. Det fördöms hit och dit. Det sägs från Libanon att det ska vara ett villkorslöst eld upphör. Israel vill krossa Hizbollah en gång för alla så de fortsätter släppa bomber.

Hyllningarna till Hizbollah regnar över dem i form av pengar och flaggviftande från alla som hatar Israel. Alla som älskar Israel skickar pengar och skriver insändare i god anda.

Då är det alltså svart eller vitt? Naturligtvis inte! Ingenting här i världen är enbart svart eller vitt. Den uråldriga schablonen: "Det är inte ens fel att två träter" passar utmärkt in i sammanhanget.

"Artilleriduell på Gaza-gränsen. Egyptiska batterier har vid daggryningen öppnat eld mot fyra eller fem israeliska gränsbyar. Israeliskt artilleri besvarar elden och 50 egyptier rapporteras dödade."

Detta var en av alla tidningsrubriker efter det att Israel utropade sig till en egen stat.
Den första vapenstilleståndsöverenskommelsen kom 1949.

Alla länder runt om i Europa har spottat och förföljt judarna i hundratals år.

På Marstrand under 1800-talet byggdes den första synagogan i Sverige. Varför på en ö några mil från Göteborg? Jo, detta var ön dit alla icke önskvärda personer skickades. Bland annat satt en mycket känd person fängslad där. Lasse-Maja. Tjuv och transvestit. Benådad av kungen för sina fantastiska kokkunskaper.

I Ryssland i början av 1900 talet bodde 5 miljoner judar i bosättningsområden. Några få tusen judar lyckades genom bestickningar bo i St Petersburg och i Moskva.

Judarna beskylldes för mordet på en rysk ung man. De påstods använda sig av riter. Detta resulterade i massaker på judarna i staden Kishinew i Bessarabien. Den kristna påsken sågs som en utmärkt tidpunkt för trakasserier av judar. Ordet pogromer är ryskt och betyder ödeläggelse.

"Man brukar säga att judarna fördrevs från sitt land efter de stora krigen i forntiden, Titus erövring och ödeläggelse av Jerusalem år 70 efter kristen tideräkning eller Stjärnesonens förtvivlade uppror 60-70 år senare. Detta är också riktigt: folket i sin helhet tvingades ut i landsflykten, och under de nästan två årtusenden, som sedan runnit ut i tidernas hav, har judarna vandrat hemlösa runt i en främmande och fientlig värld. Men några blev kvar. Det har i alla tider bott judar i Palestina: även under korstågen, då judar massakrerades i tiotusentals, överlevde en och annan. I en avlägsen dal, dold i Galiléens berg, ligger en liten stad Pekiin, där man hävdar att där bott judar i obruten linjen sedan Josuas tid". Taget ur boken Ben Gurion av Poul Borchenius.

Så vem tillhör landet Palestina? Vem äger rätten till Jerusalem? Svaret du får beror på vem du frågar.

Hur ska det då kunna bli fred? Svårare fråga men om jag fick bestämma skulle jag fort som attan ge palestinierna sin egna stat. De skulle få allt land som inte var Israels när de utropades till en egen stat. Alltså gränserna från 1948.
Sedan skulle alla ha fullt tillträde till Jerusalem, såväl kristna, muslimer och judar. Där skulle det alltid patrullera FN delegater från hela världen. Obeväpnade!

Nästa steg för att detta ska bli verklighet är att samtliga länder runt om i mellanöstern erkänner Israel som egen stat. Det landet varifrån den första bomben passerar Israels gräns var så säker på att det inträffar. Det finns de som aldrig kommer att erkänna Israels existens Det landet ska sättas i komplett karantän. Ingen handel, inget utbyte av varor eller tjänster ska existera under tiden som det landet ser till att de får bort sina tossiga islamister.

Tja om detta skulle bli verklighet återstår att se men att det någon gång kommer till total fred i Mellanöstern det tror jag inte på. Det finns alltför många som hatar blotta tanken på att judendomen existerar. Det är trots allt konkurrens om vems gud som är bäst och vackrast!

Men minns en sak: I ett krig finns det inga vinnare. Det är enbart ur den så kallade vinnarens perspektiv som historieberättelsen kommer till.
Hade "förlorarna" fått skriva hade våra historieböcker sett annorlunda ut. Det är jag övertygad om.

Vi går en grå tid tillmötes!

Av Ramona Fransson 02 aug 2006 13:18