Den ojämförlige ryssofilen

Russophile: En beundrare av Ryssland, dess folk, språk eller kultur.

Om du ställer in skärpan lite extra och tittar dig omkring i St. Petersburg, upptäcker du de hitresta männen och de hitresta kvinnorna. Jag talar inte om charterturister.

Männen är i övre tjugoåren och uppåt, varav många är här i jobbet. Antingen som egenföretagare eller som anställda på internationella storföretag. De var en gång flitiga studenter, kanske lite nördiga men för det mesta artiga och trevliga. I Ryssland, har de upptäckt, kan de göra sig pengar och leva rullan. Den laglydige, politikerintresserade utlänningen förvandlas till skattebrytare och dokumentförfalskare som dessutom gärna håller sig med unga ryskor med ben som aldrig tar slut obs: plural; trots att han säger sig ogilla ryska kvinnors attityder. Allt detta bara för att han kan komma undan med det.

Kvinnorna är i undre tjugoåren och uppåt. De är här för att studera, jobba som lärare av utländska språk, eller helt enkelt bara för att göra sin affärs-man sällskap. Egenföretagande kvinnor är färre till antalet än männen. Då och då hittas kvinnorna i internationella storföretag och ofta sysslar de med någon slags välgörenhet. Den yngre kvinnan är duktig och ohjälpligt snäll, relativt osminkad, vegetarian eller wannabevegetarian och vänstersympatisör. Hon kliver sällan omkring i högklackat och personifierar motsatsen till den sterotypiska ryska kvinnan. Just därför sticker hon ut. Ändå dröjer det inte länge förrän hon knappar in telefonnumret till sin ryska vänninas manikyrist på mobiltelefonen. Ganska snart börjar hon även låta männen bära hennes matkassar eller öppna hennes dörrar - oavsett hur självständig hon säger sig vara. Här finns det ju ingen som kan klandra henne.

Ryssofilen svävar mellan två verkligheter - den i hemlandet och den i Ryssland. Kanske handlar det om att testa gränser och att testa sig själv.

En sak de flesta västerländska män och kvinnor här har gemensamt är: att älska och försvara objektet för ryssofilin så långt att det nästan blir obegripligt.

—————————————————————————————-

“I love Russians for their dramatic, emotional nature. They’re not afraid to love, not afraid to get hurt, not afraid to exaggerate or act impulsively."
Robert Alexander författare

Av Camilla Bondareva 05 jun 2006 20:43