Den svenska ubåten HMU Gotland befinner sig sedan en tid tillbaka i USA för att samöva med den amerikanska flottan. Detta beslutades redan i oktober år 2004. Men vad är målet med verksamheten? Det finns det två synsätt på. Ett svenskt och ett amerikanskt.
Sveriges försvarsdepartement den 28 oktober 2004:
"Syftet med det svenska deltagandet är att utveckla förmågan till samverkan med andra länders stridskrafter för att kunna delta i internationella fredsfrämjande insatser."
USA:s försvarsdepartement den 29 oktober 2004:
"This bilateral effort is a great example of the U.S. and Swedish navies commitment to ensure that our naval service and those of our allies and partners retain operational primacy at sea."
Sverige samövar alltså med USA på ubåtsområdet enligt USA för att som Department of Defence DoD säger säkra amerikanskt sjöherravälde på och under världshaven.
Anledningen till övningarna var tidigare motgångar för NATO-förband och amerikanska flottförband i övningar mot svenska och svensktillverkade ubåtar där ubåtarna har lyckats infiltrera fartygensförbanden och därmed kunnat sänka dem, inklusive hangarfartyg.
Eventuella framtida fiender till USA som har någorlunda moderna ubåtar av konventionell typ är Iran och Nordkorea och på lång sikt Kina. Iran ligger så att säga i "pipen" nu och har redan tre moderna konventionella ryskbyggda KILO-klassubåtar. Om dessa sen verkligen kan utgöra ett reellt hot är svårt att säga.
Den 8 april 2004 bildade amerikanska flottan ett nytt förband. Det heter Fleet Anti-Submarine Warfare Command och ligger i San Diego i Kalifornien. Det är ett center som ska leda arbetet inom ubåtsskydd. Målet är att amerikanska flottan i krig ska kunna neutralisera fientliga ubåtshot. Det är också i San Diego i Stilla Havet som den svenska ubåten har baserats och det är svårt att se det nya centrets verksamhet som annat än egentligen helt och hållet fokuserad på just denna svenska ubåt.
Amerikanska Stilla Havsflottans chef Amiral Walter F. Doran underströk vid invigningen av centret hotet från nordkoreanska, kinesiska och iranska ubåtar. Han sa att det är av kritisk betydelse för den amerikanska flottan att den kan upprätthålla "undervattensherravälde".
Men hotet från ubåtar kan i framtiden också gälla mål längs med USA:s västkust. Det menar Hans Bjernby, nyligen pensionerad militär sakkunnig vid Försvarsdepartementet och tidigare ansvarig för beredningen av ärendet:
- USA har en hotbild från fientliga stater. De är helt enkelt rädda för dessa staters ubåtar och till och med utmed sina egna kuster. Nordkorea är en av de stater som USA anser att man bör passa sig för. De vill därför öva mot en så svår motståndare som möjligt och längs med sin egen kust. Den svenska ubåten ska försöka ta sig in på amerikanskt vatten, säger Hans Bjernby, en av två personer som undertecknade regeringens beslut, den andre var Leni Björklund, försvarsminister, i Sverige.
Det var svårt att få tag på försvarsministern i detta ärende så istället ställdes några frågor till Håkan Juholt, socialdemokraternas vice partisekreterare och före detta ordförande i försvarsutskottet. Han talar sig en stund varm för det svensk-amerikanska samarbetet.
Det finns en källa som hävdar att amerikanerna är rädda för bland annat nordkoreanska ubåtar. Att de skulle kunna ta sig till USA och attackera mål där och att den svenska ubåten ska simulera denna fiende, stämmer det?
- Vad är det du insinuerar? Menar du att nordkoreanska ubåtar skulle attackera USA? Det är ju en befängd tanke. Hur kan du komma på det? Nu får du allt gå hem och göra din hemläxa, sade Håkan Juholt.
Det låter onekligen långsökt men det är just vad det är möjligt att finna spekulationer om vid en sökning på internet. Men hur det än är med den saken så har ju USA trots allt baser i både Sydkorea och i Japan som skulle kunna angripas på det sättet.
1996 och 1998 strandade nordkoreanska miniubåtar i Sydkorea. Kommandosoldaterna ombord tog antingen självmord eller hamnade i våldsamma strider med sydkoreanska armén med många döda som följd. I teorin kan vissa av Nordkoreas ubåtar ta sig till USA:s västkust, Hawaii och Alaska.
Vad säger då Försvarsministern själv på frågan om detta "samövande" med USA överensstämmer med svensk säkerhetspolitik?
- Det bilaterala samarbetet med den amerikanska flottan skiljer sig principiellt inte från något annat bilateralt samarbete vi har vad avser övningar. Vi har idag bilateralt samarbete på övningsområdet med ett stort antal länder. Några är alliansfria som Sverige t.ex Finland. Andra ingår i försvarsalliansen NATO t.ex. Norge och Danmark. För sjöstridskrafternas del har samarbetet med framförallt England varit omfattande. Vi har också påbörjat en planering för övningssamarbete med Ryssland. Det planerade övningssamarbetet med USA kommer att ge både USA och Sverige ökad förmåga att uppträda med ubåtar. Alliansfriheten medför vare sig att vi måste begränsa vår övningsverksamhet eller vårt deltagande i internationella insatser. Den medför bara att vi inte ger några ömsesidiga försvarsgarantier till något eller några andra länder. Sverige väljer fritt med politiska beslut när, var och hur vi deltagare.
Ska Sverige avsluta samarbetet om USA kommer i krig med Nordkorea eller Iran?
- Har insatsen stöd av FN skulle det sannolikt inte påverka vårt övningssamarbete. Ett krig med andra utgångspunkter skulle kunna leda till att samarbetet avbröts men det går inte att avgöra i förhand. Vi har inte slutat att ha övningssamarbete med Danmark för att de gick med i Irakkriget.
Sverige hjälper alltså USA att på sikt upprätthålla amerikanskt militärt sjöherravälde genom vår hjälp till den amerikanska flottan att jaga konventionella ubåtar. En förmåga som USA kan komma att behöva i en framtida konflikt med Iran, Nordkorea och Kina. På så sätt är Sverige också direkt indragna i USA:s ständigt pågående krigsförberedelser och krigsplanering mot dessa länder, och dessa länder måste ta hänsyn till en i framtiden ökad amerikansk förmåga i ubåtsjakt i sina krigsförberedelser och sin krigsplanering, tack vare Sverige.
Men detta överensstämmer alltså enligt den svenska regeringen med den nuvarande svenska säkerhetspolitiska linjen och alliansfriheten.
I sin helt logiska förlängning innebär detta att den amerikanska flottan blir bättre på att sänka konventionella fientliga ubåtar i ett framtida krig, därför att Sverige som USA:s försvarsdepartement säger, är med och säkrar amerikanskt sjöherravälde på och under världshaven.
Det är onekligen intressant att tänka på, alldeles oavsett om man är för eller emot ovanstående amerikanska målsättning. Liksom det förstås tål att tänkas på terrorstaten Irans eventuella motreaktion i händelse av att landets ubåtar sänks i ett framtida krig och deras planer på att då i händelse av krig täppa till Hormuzsundet går om intet. Det talas ju ofta om att konflikter ute i världen kan sprida sig hit till Sverige. I form av internationell terrorism.
Mer att läsa:
Sveriges säkerhetspolitiska linje och alliansfriheten:
Länk: regeringen.se
Citat från www.fas.org
"Developments within the North Korean and Iranian submarine forces exemplify the challenges posed by “countries of concern". In the past year, North Korea demonstrated that its rudimentary SANGO class submarines can support special force operations and operate, undetected, for extended periods in shallow coastal waters off South Korea. SANGOs would conduct their other wartime missions of mining and anti-shipping operations in similar coastal waters around the Korean peninsula. It is perhaps a measure of the submarines’ perceived utility that despite the severe economic hardships besetting North Korea, that government remains committed to serial production of the SANGO class submarine. Iran received its third and final KILO SS from Russia in January of this year. The acquisition of these submarines is an important element of Iran’s declared goal of controlling the Strait of Hormuz and consolidating naval superiority in the Persian Gulf. The KILOs can carry wake-homing and acoustictorpedoes, as well as mines, and will likely be tasked in wartime with interdicting surface ship traffic in the strategically vital strait. Like the North Korean diesels, the Iranian submarines will have the advantage of coastal operating areas with complex acoustic environments. The Iranian KILO’s will also have aspects of “home field advantage", including the support of Iranian air defense forces and nearby logistics sites. While submarine operations were limited in 1996 due to material problems, the Iranians are working to overcome their difficulties and a more robust operational schedule may be expected in the future."
Pressmeddelande Department of Defense:
Länk: defenselink.mil
Pressmeddelande svenska regeringen:
Länk: regeringen.se
Fotnot: Den ursrpungliga artikeln sammanställd och marknadsförd hösten 2004, bland annat till Aftonbladet men av okända skäl ej såld.
Fotnot: Artikelförfattaren har ej kunnat hitta några senare uppgifter som verkligen betyder att den svenska ubåten agerar som "Iransk" målubåt, vilket Jan Guillou antyder.
Länk: aftonbladet.se
Av Arvid Fallström 01 jun 2006 12:17 |
Författare:
Arvid Fallström
Publicerad: 01 jun 2006 12:17
Ingen faktatext angiven föreslå
Politik, &, Samhälle, Försvar, Politik & Samhälle, Försvar, märkligt, ubåtssamarbete, usa, jan, guillou, undrar, sin, söndagskrönika, 28, 5, aftonbladet, regeringen, håller, något | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå