Hur går det för 90-talisterna

Jag skall i denna artikel behandla ett dagsaktuellt problem nämligen de stora årskullarna i början av 1990-talet. Jag har tidigare tagit upp detta problem i artikeln "2010 – Kris eller inte?".

Underrubriken till artikeln var följande:
"Inför år 2010 förutspås både arbetskraftsbrist och budgetproblem. Problemen blir dock enligt min mening begränsade."

Problemet är att det föddes 30 000 mera barn i början av 1990-talet än 1985. Därigenom skapas problem på universiteten där många lärare går i pension när 90-talisterna skall börja studera. Det blir också hård konkurrens om studieplatserna.

De största problemen blir nog på arbetsmarknaden. I dagens globaliserade värld där lönerna tack vare arbetslöshetsunderstöd och andra understöd ligger långt över jämviktsnivån skulle arbetarna få välja mellan lägre löner och arbetslöshet. Utan understöd skulle arbetarna vara beredda att arbeta till lägre löner. Ett sätt att behålla höga löner är att införa tullar. Efter andra världskriget har emellertid tullarna sänkts eller tagits bort helt och hållet. Ett sätt att behålla lönerna är att arbeta effektivare och utbilda sig bättre.

Om det fungerade riktigt bra skulle de stora pensionsavgångarna från 2010 minska arbetslösheten för 90-talisterna. Det talas om att man borde uppskjuta pension några år men jag tror inte att det blir aktuellt snarare blir det nog så att många går i förtid. Det blir knappast någon arbetskraftsbrist och om pensionärerna skapar budgetproblem får man höja skatterna.

Hur det går för 90-talisterna beror på hur det går för världsekonomin. USA:s ekonomi kan drabbas av lågkonjunktur som i sin tur drabbar de asiatiska ekonomierna. Kina kan kanske inte bevara den nuvarande nio procents tillväxt och kan då inte vara ett lokomotiv för världsekonomin.

Av Yngve Karlsson 16 mar 2006 21:26