Vem var Olof Palme egentligen?

Under flera dagar så har man diskuterat mordetpå Palme, men nästan lika mycket vem Palme egentligen var. Jag har tid att lyssna på radio och hör de mest separata åsikter om detta. Många älskade honom innerligt. Men det fanns också folk som helt enkelt var rädda att han skulle genomföra någon slags kommunistisk revolution. Detta trots att han sannolikt aldrig hade sagt ett enda gott ord om kommunismen, desto mer om den demokratiska socialismen. Han umgicks i vänsterradikala kretsar över hela världen. Gick han att lita på? Ja, just därför gick han att lita på sa en del. Medan andra såg det som ett hot att han i februari förberedde en resa till Sovjet.

Var han en kallhamrad, analytisk intellektuell? Eller var han en varm person som postade massor av vykort till folk och ringde folk på födelsedagen? Hade han hjärtat i Moskva eller i Nairobi eller var han djupt förbunden med det svenska folket? Så här gick frågorna år efter år i 25 års tid.

Han hade som ung studerat och rest både i USA och i Indien, ja rest runt mer än de flesta i hans generation. Den världsbild han hade med sig från Östermalm höll inte. Han måste skaffa sig en annan, trots att han möttes av förakt från alla håll. En tid var han ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Han började resa runt i landet och bli kändis. Statsminister Tage Erlander fick syn på honom och kallade in honom till det på den tiden mycket lilla Kansliet. Det blev ett ungt effektivt gäng där som kallades "Tages pojkar". Rätt fort kom de att betyda mer än vissa departementschefer sades det. Avundsjukan frodades. Palme fick byråchefs lön utan att ha en byrå. Det blev många skämt om Palmes obefintliga byrå.

I detta gäng trivdes Olof P. väldigt väl. Där fanns en kamratanda och en sammanhållning som han nog aldrig mer fick uppleva. Han fick stå ut med att kallas Tages portföljbärare mm. Två väldigt olika personer som trivdes väl med varandra. Sannolikt accepterade den synnerligen myndige Gunnar Emanuel Sträng den unge mannen. I vart fall jobbade de ihop länge.

En dag så ville Tage Erlander sluta efter en rekordlång statsministertid. Kongressen sammankallades för att utse den nye ledaren. Några lanserade minister Sträng. Då klev denne upp och sa ungefär, att endast helt galna personer kunde rösta på en gammal gubbe, när det fanns en så perfekt ung kandidat som Olof Palme. Så Sträng fick visst 3-4 röster och Palme resten.

Partikongressen hade nu utsett en ny ordförande som varit omtvistad i alla läger sedan länge och han förblev till sin död den mest omtvistade politiker vi haft sedan Fersens dagar. Det har skrivits många böcker om Palme och mordet. Nu är minst tre till på gång. Delvis nya uppgifter har presenterats i media de senaste dagarna. Kanske halva svenska folket anser att mordgåtan sedan länge är helt klar, medan den anda halvan påverkas av nya uppgifter. Frågan om hur personen Olof Palme var kommer säkert att diskuteras även den under lång tid framöver.

Av Jan Brunnegård 28 feb 2006 16:47