Hyra vs Äga vs Miljön

Vad är den principiella skillnaden mellan att hyra och att äga?

Hyresalternativ: Var och en av tio personer äger var sitt objekt exempelvis gräsklippare, motorsåg, släpvagn, bastu, motorbåt, segelbåt, motorcykel, traktor, husvagn, sportbil eller något annat, som de i snitt hyr ut tio gånger till var och en av de övriga. Dessutom använder var och en sina egna saker tio gånger. Varje sak används alltså 100 gånger, och det blir då 1000 frivilliga byten penningtransaktioner innan de tio sakerna skrotas och återvinns.

Ägaralternativ: De strikt ägande tio personerna med samma inkomster äger kanske bara fyra saker var och använder dem då tio gånger innan de skrotas. Sammanlagt blir det då ungefär 40 frivilliga byten transaktioner och antalet sakobjekt är 40.

Hyresalternativets direkta fördelar:
Inköpsutgifterna minskar till 1/ 4! Varje sak används 2,5 gånger så mycket, innan den ackumuleras i förråd, återanvänds second hand, återvinns och reproduceras, bränns upp eller deponeras på soptipp. Resursbehovet minskar från 40 saker till tio, och istället för att var och en bara har råd med fyra olika saker, så har de nu tio att välja emellan till 1/4 av kostnaden, och antalet penningtransaktioner ökar från 40 till 1000!

Ekonomerna m.fl. menar att alla frivilliga byten pennigtransaktioner medför en ökad välfärd. Hyresalternativet ökar i så fall den allmänna välfärden 25 gånger!1000/40; miljöbelastningen blir bara fjärdedelen 10/40 och samtidigt ökar användarnyttan 2,5 gånger 1000 mot 400!

Sammanfattning:

Hyresalternativet:
H har en arbetsinkomst på 10 000 kr
H köper 1 sak för 2000 kr. Utgift för H 2000 kr
H hyr 9 saker x 10 ggr x 111 kr. 10 000 kr. Hyresutgift för H 10 000 kr
H hyr ut 1 sak till 9 brukare x 10 ggr x 111 kr. 10 000 kr. Hyresinkomst för H 10 000 kr
H:s inkomster 10 000 10 000 20 000 kr
H:s arbetsink. hyresink. - utgifter 10 000 10 000 - 12 000 8000 kr till något annat
H:s utgifter för att 100 ggr bruka 1 ägd och 9 hyrda saker 12 000 kr
H:s överskott för valfritt sparande eller köp av privata tjänster 8000 kr
Hyressamhällets användarnytta 10 saker x 10 ggr x 10 brukare 1000 ggr före skrotn.
Hyressamhällets BNP 200 kkr. Utrymme för privata tjänster och investeringar 80 kkr.

Ägaralternativet:
A har en arbetsinkomst på 10 000 kr
A köper 4 saker x 2000 kr för 8000 kr. Utgift för A 8000 kr
A:s inkomster 10 000 kr
A:s arbetsinkomst - utgifter 10 000 - 8000 2000 kr till något annat
A:s utgifter för att 40 ggr bruka 4 ägda saker 8000 kr
A:s överskott för sparande eller köp av privata tjänster 2000 kr
Ägarsamhällets användarnytta 4 saker x 10 ggr x 10 brukare 400 ggr före skrotn.
Ägarsamhällets BNP 100 kkr. Utrymme för privata tjänster och investeringar 20 kkr.

Lennart Schön, "Tillväxt och omvandling under två sekler":
"… Andelen tjänster mätt i fasta priser som andel av produktionen har varit stabil under tvåhundra år…"!

Vi har alltså hittills inte kommit ett dugg längre än att med ett överflöd som mer och mer ackumuleras i förrådsutrymmen kunna tillgodose våra fysiska behov; samt hittills fått en allt bättre välfärdstrygghet till liv, lem och ägodelar!

Citat: "… Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef et al har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider.
Fysiska behov, Trygghet/beskydd, Engagemang, Avkoppling, Tillgivenhet, Förståelse, Kreativitet, Identitet/mening, Frihet…"
"… Ett hållbart samhälle är således ett samhälle som kan bibehålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människornas förmåga att tillgodose sina behov inte förhindras…"
Länk: detnaturligasteget.se

Industrisamhällets köpa, äga, använda och slänga, har alltså inte på 200 år - på grund av att successivt avtagande sysselsättningsbehov inom varuhanteringen inte kunnat kompenseras med privat tjänsteefterfrågan - lyckats med att ge de många människorna tid och pengar över, så att de i nämnvärd omfattning kan efterfråga personligt anpassade tjänster, som erbjuder engagemang, avkoppling, tillgivenhet, förståelse, kreativitet, identitet, mening och frihetskänsla!
Det dagliga arbetet och resorna fram och tillbaka till arbetet, skolan, dagis, butiker och serviceställen osv., gör att de flesta av människornas övriga behoven blir åsidosatta. De flesta är då hänvisade till att via virtuella medier tv, dataspel, chatt, sms, mobil osv. uppleva en relativt passiv, urvattnad och ställföreträdande grad av engagemang, kreativitet, avkoppling osv.

Ett allmänt omfattande alternativ för att hyra och hyra ut allahanda nyttosaker till priser som de flesta uppfattar som lägre än att äga, uppstår knappast genom att några entreprenörer ser det som en affärsidé. Den befintliga infrastrukturen är inte alls optimerad för att omedelbart vid beställning automatiskt "flytta på saker" så att de hamnar på rätt plats, vid rätt tidpunkt dygnet runt och till mycket låga kostnader.

Det som kanske bör kunna göras är om någon ser det som intressant att utveckla ett datasimuleringsspel som läggs ut på Internet för att i "realtid" och interaktivt prövas av tiotusentals intresserade. Där varje deltagare försöker spegla sitt eget köpande, brukande osv., och i en virtuellt optimerad socioteknisk systemstruktur jämföra med det utfall som hyresalternativet skulle kunna förväntas ge. Där man dessutom kan pröva det teoretiska utfallet av allahanda önskemål som man med dagens samhällsstruktur inte har råd eller tid att förverkliga. Simuleringsspelet bör kanske dessutom vara av intresse att studera för framtidsarkeologer och strukturarkitekter och de som är intresserade av totaloptimering av logistiken.

Citat: "… Samhället är vår konstruktion, det är en artefakt, och samhällsvetenskapen är därför en vetenskap om artefakter…/… Samhällsvetenskapens intresse är att bygga ett bättre samhälle. Men för att kunna göra detta måste man lära sig såväl vilken teknik som finns att tillgå och vilken teknik som är möjlig, som hur det samhälle ser ut som byggs med denna teknik. Detta kan samhällsvetenskapen endast göra i samarbete med ingenjörsvetenskaperna…
… Vi är inga vidare framtidsarkeologer och vi övar oss inte särskilt mycket i den genren. Men på samma sätt som arkeologer beskriver samhällen med utgångspunkt i kvarlämnade artefakter, kan vi beskriva samhällen med utgångspunkt i mer eller mindre fiktiva artefakter - och tvärtom - identifiera de artefakter som skulle kunna förverkliga ett önskat samhälle…"
Länk: nita.uu.se

Citat: "…ingenting styr utvecklingen så hänsynslöst som en uppbyggd infrastruktur och människoskapade produkter. Om artefaktuppsättningen ändras, ändras också relationer, upplevelser och välfärd... /… Därför är det främst genom förändringar i infrastrukturen som man kan påverka framtiden…"
Länk: certec.lth.se

Av Uno Hansson 13 feb 2006 10:48