Den arbetslöses rakbladsmusik

Att diskutera arbetslöshet är rena rakbladsmusiken. Det piper i öronen och den ena vågen av trötthet följer av en annan våg av trötthet. Händerna skakar och revolvern i fickan blir synlig när blicken vänds till min egen flitighet. På det här området är tänderna vässade. Titta bara utåt på de ansvariga! De som har handen på höften. Hur fåniga de är när de presenterar arbetslöshetssiffrorna. 7,1 procent är inte ens 50 procent av sanningen. Kanske är vad arbetsmarknadsministern klarar av bland drinkar och minkar som vill presentera sina egna hemmagjorda lösningar. Jag måste gå ut och hämta luft i Vitabergsparken. Det här är inte vad jag vill ha.

Vad är det saknas? Att staten är överlägsen massmedierna betyder ju att kölappar och tur inte funkar. Rösten är hes. Jag vill ha ett jobb - utan sans. Utan självkritik och utan att behöva förklara mig. Eller ska jag förklara mig? Tänka globalt och jämföra med indier och kineser. Det är min framtid myndigheterna exporterar. Det är min framtid ni cementerar i världens största väntsal. Värsta oceanen i papperskorgen. De jobb som vi drömde om blev grå enligt de gröna brassrökande och lesbiska feministerna. De stal vår grundtrygghet. De som påstod att ingen vill ha ett jobb eller ska stå ut med plikt. De lär inte få min tunga i örat i alla fall. Hoppas att det är riktigt klart?

"Korruption och lögner i USA". Så har de tunt tyg själva över höfterna. "Blair och Bush är terrorister". O, lala. Jag vill inte ha vänsterns värdelösa politik. Inga snodda bilar som ungdomar ska få köra eller gratis taxin åt småbarn i nattrafiken. Indoktrinera svenska folket med lögner i en strid ström bara. "1000 kg bomber på irakiska små barn". Så ska det låta. "De missar med flit". "Blair och Bush är terrorister". Amen i Jesu namn. "De som är för dem är emot oss". Så hade ju Stalin Gulag och folkdeporteringar. Amen i Marx namn. Så vrickat med smygintellektuella kollektivtrafikjournalister. Vi hejade på dem. Kittla oss bara i naveln. Helt milda och utan aggressioner, men med vaktbolag, spärrar och lojala idioter över hela världen. Kul!

Förnuftet tog semester och diskrepansen mellan ideologi och verklighet flöt ihop. Vem ska bry sig om att få arbete när det inte finns arbete? Vem vill bry sig om plikter när det inte finns plikter? Så har vi hamstern som hukar sig som en människa. Springer i sitt hjul och stressar ihjäl sig. Djurplågare är vad ni är. En ny lögn som ersätter en gammal lögn. Att arbetslösa ska utgöra ammunition mellan olika myndigheter är socialdemokraternas fel. En ny begravningspolitik är bara en nyansskillnad mot ett annat system som är korrupt och kalkar över det befintliga.

När ska vi egentligen slakta LO? Har ni tänkt vilka summor de tar ut från era löner? Hur många företag fick LO att stanna? De som stannade var de som fick fiska på förmiddagen, arbeta i trädgården på eftermiddagen och läsa böcker och skriva på Internet på kvällarna. Snart vill de avskaffa plikten och jämna ut privilegierna. Frestande. Snart är vi övertygade. Men, lidandet måste upp till ytan och luftas. Massgravarna ska grävas upp igen. För besiktning. Så ska alla få en egen fin grav. Vilket fint privilegium. En gratis spruta och kondom på köpet sponsrat av staten - utifall att.

Varför begränsas marknadsekonomin i Sverige? Vad är det för fel att få tänka själv hur den egna framtiden ska stakas ut? Arbetsmarknadsministern vill inte veta om att det finns egen drivkraft. Apati och håglöshet belönas. Fibromyalgi och utmattningssyndrom. Och argument mot arbete. Är det så vi vill ha Sverige? Ska inte Moder Svea få en annan hårfärg i ett nytt kvinnoskepp? Någon som tror på att vi vill trots allt?

Av Peter Soilander 01 aug 2005 16:52