Ordningsmakten

Återigen har den svenska sheriffkåren förbluffat mig. Någon gjorde inbrott i grannfastigheten och plikttrogen svensk, det vill säga T Gianneschi, kastar sig på luren och slår 112, flåsar fram i luren:
- Det är inbrott hos grannen, kom så fort ni kan!
En sävlig röst svarar i andra ändan:
- Nu tar vi det lugnt och tar det från början.
Jag börjar om och försöker hålla rösten lugn, den tenderar hela tiden att gå upp i falsett. Förklarar så lugnt jag kan att det är ett pågående inbrott i grannens hus. Då frågar människan i andra änden:
- Är det ett hus?
- Ja, vrålar jag!
- Bor där någon?
- Ja, men bara ibland, det är ett sommarhus.
- Är där någon nu?
- Ja, skriker jag i luren, inbrottstjuvar, det är ju därför jag ringer.
Då säger hon, telefonissan hos Polisen Skåne:
- Ser du någon?
- Nej, inte längre för dom är inne i huset.
- Är du där? frågar då hon som inte vet vad hon heter då.
- Nej, svarar jag så lugnt och sakligt jag bara kan. Jag är i mitt hus och tjuvarna är i ett sommarhus som ligger granne med mitt hus.

Då kommer det.
- Kan inte du gå dit och titta vad som står på?
- Jag, jag? viskar jag fram. Jag är trebarnsmor och själv hemma med mina barn och sen det enda jag har är en dampschäfer som är räddare än vad jag är. Ska jag gå dit?
- Ja, svarar rösten. Jag kan vänta i luren.
- Oh tack, det var ju rart men jag vill inte gå dit. Efter 20 år i ungdomsvård och missbruksvård på låsta instutioner så nej tack, det vill jag inte och vad ska du göra från luren då?
En djup suck hördes i luren och sen sa hon:
- Jag får väl skicka en patrull då.
- Tack så hemskt mycket då, svarade jag och avslutade samtalet.

Jag var säker på att patrullen skulle dyka upp efter max 15 minuter. Så fel jag hade! Efter två timmar ringde jag 112 igen men fick till svar att jag inte skulle ringa det numret för det är till för akuta ärenden!? Jag fick ett annat nummer som jag slog och där var det ingen som svarade. Jag ringde till den lokala stationen som hade kopplat sin telefon till den större stationen i den större staden tre mil härifrån, där visste dom ingeting. Dom visste inte om det fanns poliser, dom visste inte vad dom hette och dom visste inte var dom var. Så där blev jag hitkopplad, ditkopplad och bortkopplad flera gånger innan någon på ledningscentralen lyckades få ut sitt finger från navlen och kunde svara att en patrull är på väg. Jaha, tack så mycket och trodde igen max en kvart. Fel igen.

Ny väntan på två timmar och sen ett nytt samtal till ordningsmakten.
- Ja, ja. Vi är på väg, blev svaret.
- Ja, men när tror du att ni kommer?
- Snart, vi kommer alldeles snart, sa han, inre befäl hos ordningsmakten. Han var mycket upptagen med att jaga navelludd så han hade bråttom att lägga luren. Jag gjorde mig beredd att vänta två timmar till men då förstår ni, då behövde jag bara vänta en timme och femtiofem minuter.

Sen kom dom, sherifferna, och inte vilka sheriffer som helst heller. Nej, dom allra mest frusna sheriffer dom kunde hitta, för båda sherifferna som kom hade vantar på sig mitt i sommaren! Dom gled ur bilen, alldeles nertyngda av tjänstevapen, tjänstetelefoner, handfängsel, batonger och inte att förglömma extra vantar i fall dom skulle bli mer frusna. Dom gick med myndiga steg fram till mig och frågade med tordönsstämma:
- Hur var det här då?
- Där har varit inbrott i grannens stuga, svarar jag.
- När då? frågar den störste sheriffen.
- För fyra timmar sen, svarar jag och då kommer det bästa av allt. Sherifferna tittar på varandra och förkunnar:
- Då är spåren för kalla så vi kan aldrig få fatt i dom, det skulle vara tur i så fall.

Men hyggliga som dom var tog dom en promenad runt fel hus, sen gled dom in i det manliga polisåket, vinkade lite och gav sig iväg på jakt efter mer navelludd.

Jag kan inte låta bli att undra om vi verkligen behöver en ordningsmakt. Vi kan ju skicka ut allmänheten som kan styra upp inbrott, misshandel och knarkbrott. Mord tycker jag landets pensionärer kan sköta, dom har säkert inget för sig ändå där på hemmet.

Poliser gör sig allra bäst när dom misshandlar knarkare, slår sina fruar eller utnyttjar småbarn. Ett väldigt populärt ställe för ordningsmakten är mc-fester där dom kan stå och spänna sina vader i sina tjusiga vantar och sina coola uniformer. Fram för mer medborgaregarden.

God och glad sommar

Av Thea Gianneschi 29 jul 2005 19:36