Bloggarnas värld - en värld utan gränser

Det var min syster Lissan som startade sin blogg för att hennes barn utomlands skulle kunna ta del av vad som hände på hemmaplan. Jag tände på idén och jag tyckte det kunde vara ett bra sätt att skapa intresse för mitt bok- och musikprojekt. Under tiden som gått har jag funderat lite på den bloggkultur jag blivit en del av och vill gärna förmedla dessa tankar här.

Jag funderar ofta på vem som döljer sig bakom signaturer och smeknamn. Egentligen tycker jag det är tråkigt när varken namn eller foto avslöjar avsändaren men har full förståelse för att man i vissa fall inte vill tala om vem man är. Det kan i och för sig vara lite spännande att inte veta då det ger fantasin utrymme att fritt spekulera vem avsändaren är.

Ibland tvivlar jag faktiskt på mitt eget upplägg där jag avslöjar allt det som finns i mina innersta skrymslen men har jag nu tagit beslutet att ge ut min bok så spelar det ju ingen roll. I framtiden kommer jag inte bara berätta om hur projektet fortskrider utan även förmedla mina erfarenheter och tankar inom områden som exempelvis utsatthet, ensamhet, ångest, utanförskap och livskriser.

Det är en fantastisk känsla att besöka nya bloggare och få möjlighet att läsa om andra människors situation, om deras liv och om deras livssyn. Helt enkelt bara "tassa runt" som jag lärt mig att det heter. Tänk vad många beaktansvärda ord jag haft förmånen att ta del av genom att helt anonymt hälsa på hos andra utan några som helst krav på mig själv. Vissa bloggare bjuder på lite extra spänning genom att lägga ut personliga fotoalbum. Tänk att få ta del av människors livssituation och sedan kunna besöka dem i deras vardag i form av personliga foton. Ett privilegium som ska hanteras med största möjliga respekt.

En annan sak jag tycker är intressant är den samhällsstruktur som faktiskt också finns inom bloggarnas värld. Här finns de tydliga ledarna som med sitt språk och sina tankar förmedlar intressanta synpunkter inom samhälle och politik. Här finns de kreativa individerna som vill sprida sin poesi, konst eller sin musik. Här finns människor som varit utsatta eller mår fruktansvärt dålig av orsaker vi bara kan ana. Här finns människor som med enkla och okomplicerade ord sprider glädje, framtidstro och uppmuntran. Oavsett bakgrund, utbildning eller karriär är alla lika mycket värda, och det på ett sätt som tilltalar mig.

Jag har också roat mig med att besöka några bloggar skrivna av människor i ledande maktpositioner eller tillhörande det politiska etablissemanget. Det som slog mig ganska snabbt är vad tråkigt jag tycker det är att läsa alla dessa personliga synpunkter på den situation som råder i världen. Det är nästan så att jag vill skrika att de ska sluta skriva och istället göra något åt saken men det kan jag ju inte eftersom jag då skulle säga mot mig själv i detta inlägg. Jag känner att jag mycket hellre vill läsa om exempelvis Carl Bildts innersta tankar och personliga känslor istället för hans kommentarer till det som händer på Balkan. Det ger mig så oändligt mycket mer att läsa om en människas situation exempelvis efter ett barns död än om en politikers besök i Litauen förra veckan. Det känns som om det finns så många viktiga existentiella frågor på närmare håll som kan beröra mig, än att jag skulle lägga energi på att läsa om världsfrågor på en blogg. Min syn på detta beror förmodligen på vilken fas i livet jag befinner mig i och framtidens intresseområden kommer säkert att skifta med åldern.

Det som skiljer bloggarnas värld från världen där ute är att här kan alla umgås utan gränser och utan fördomar. Relationer som aldrig annars skulle bli verklighet kan här utvecklas till ett gemensamt givande och tagande. Här kan alla uppmuntra, sprida glädje eller få möjlighet att utrycka sina innersta känslor. Utan att någon dömer eller bryr sig om hur något är skrivet eller hur det borde ha uttrycks. Alla ord och synpunkter är lika viktiga. Helt enkelt cyberdemokrati när den är som bäst. Tack Tomas, tant Rut, Kicki, Tierra, Amo, Vonkan och Isprinsessan plus alla ni andra jag har fått kontakt med under de senaste dagarna. Tack för att jag fick komma in i er gemenskap.

Följ bok- och musikprojektet Ängeln på www.angeln.se

Av Thor-Björn Bergman 27 jun 2005 09:32