Och om det fanns en sådan lapp, varför utrustas vissa människor med röda reamärkningar?
Alla människor är födda fria och lika i värde. Så börjar första artikeln i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den allmänna förklaringen slår i en teoretisk dröm fast att alla har lika värde. Rätten att inte bli diskriminerad, rätten till liv, rätten att inte hållas i slaveri och rätten att inte bli torterad, tas upp som grundläggande rättigheter. Men i vardagens grå gryningsljus ser världen annorlunda ut. I verkligheten bär alla människor olika prislapper som kvarnstenar runt halsen.
I Afrika väger skuggan av kolonialmakternas ok fortfarande tungt. I deras blodiga fotspår slogs hela kulturer sönder och vid Berlinkonferensen 1885 delades Afrika upp av de europeiska stormakterna. I Rwanda favoriserades och gynnades tutsifolkets maktställning på bekostnad av hutuerna av Beligien. Folkmordet i Rwanda 1994 var indirekt ett resultat av motsättningar som började långt tidigare. Men trots blodiga inbördeskrig har människor ändå lyckats hålla sina huvuden högt. Trots svältkatastrofer, inbördeskrig och barnsoldater.
Orkar vi bry oss om ytterligare en svältkatastrof eller mänskligt lidande i övermått? Hade biståndet till de katastrofdrabbade asiatiska länderna efter tsunamin blivit lika stort om katastrofen inte drabbat svenskar, tyskar, norrmän, amerikaner? Är ett afrikanskt barn som dör av hunger värd mindre än ett vitt, västerländskt, helst europeiskt barn? Enligt FN:s förklaring är det inte så. I verkligheten är det precis så. Och kanske är det naturligt att den egna familjen, bekanta, släktingarna samhället står känslomässigt närmare. Men det innebär inte att människor i andra länder inte lider mer och att lidandet inte angår oss.
För förmågan till empati är en av de orsaker som gör oss till människor. Några exempel: I skuggan av den långvariga konflikten i Kongo-Kinshasa har oron åter växt i grannlandet, där det fattiga Pool-områdets "ninja"-rebeller ännu inte lagt ned sina vapen. Läkare utan gränser varnar för svält i Niger. Tusentals barn i Niger lider av undernäring. Läkare utan gränser har tredubblat sin verksamhet i landet för att möta det ökade behovet och uppmanar andra biståndsorganisationer att agera snabbt.
I Darfur-provinsen i Sudan har läget varit katastrofalt. Nu finns en ljusning i fredsuppgörelsen från januari mellan den sudanesiska motståndsrörelsen och regeringen. 600 000 flyktingar har kunnat återvända hem men fortfarande är flera miljoner på väg och det skriande behovet av humanitärt bistånd är stort. Den mörka historien med massvåldtäkter på kvinnor, massakrer och massmord på civilbefolkningen är fortfarande ett färskt sår. En ljusning är Etiopien där landets tredje historiska val sedan den sovjetstödda regimens fall 1991 har hållits. Men i många fattiga länder råder krig och krigsherrar. De grundläggande mänskliga rättigheterna som rätten till att få äta sig mätt, rätten till en bostad, till utbildning till ett drägligt liv är fundamentala. Innan dessa rättigheter är uppfyllda bromsas demokratiarbetet.
Hur mycket är en människa värd? I filmen Schindlers list ställer Oscar Schindler denna fråga till nazisten Goeth sedan Schindler plötsligt insett nazisternas vansinne och vill köpa människor, judar som förföljs. De ska sätta en prislapp på varje individ, varje människa. Och Schindler ska betala i guld. Men Goeth kontrar och kastar Schindlers ord tillbaka i ansiktet på honom; "Nej, frågan är vad är en människa värd för dig?" I den ideala världen bedöms eller prissätts inte människor på grund av hudfärg, religionstillhörighet, kön, folkslag eller ens kulturell identitet utan för den unika individ som utgör varje människa. I den ideala världen kan alla stå rakryggade utan prislappar i ljuset av en dröm om de mänskliga rättigheterna som blivit verklighet. Tills dess fortsätter skillnaderna mellan fattiga och rika, västerländerna och u-länderna att växa allt mer, medan vi bryr oss allt mindre. När folkrätten bagatelliseras till en tandlös tiger är den egentliga frågan: Vad är en människa värd för dig?
Av Ninna Bengtsson 21 maj 2005 00:35 |
Författare:
Ninna Bengtsson
Publicerad: 21 maj 2005 00:35
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå