Surrogatmamma Mia

Lesbiskas rätt till assisterad befruktning på svenska sjukhus är snart en realitet. Det gäller dock inte alla lesbiska utan enbart de som lever i en relation. Ännu ett steg är taget i riktning mot ett friare samhälle och jag ser fram emot den dagen när även ensamstående kvinnor, lesbiska likaväl som heterosexuella, har denna möjlighet. Nu frågar jag mig bara när bögpar och i förlängningen även heterosexuella singelkillar ges denna frihet?

Jag ställde frågan på ett sjukhus och de var väl medvetna om problematiken kring rättviseaspekten. Samtidigt så påpekades att det är en viss skillnad på att vara gravid än att bara lämna sperma på en klinik. Naturligtvis är det så, men det är ändå inget skäl till varför rättigheten inte ska gå åt båda hållen. Reproduktionen kan omöjligen göras till enbart en kvinnofråga och jag ser en framtid när vi alla på sätt och vis blir självreproducerande. Barnlängtande vuxna - som inte fixar det på traditionellt vis - går, ensamma eller hand i hand med sin partner, till spermabanken eller surrogatmamman och löser det på denna väg. Här går på sätt och vis ensamstående mammor i bräschen in i framtiden och de politiska kraven om individualiserade föräldraförsäkringar får en ännu starkare koppling till verkligheten. Gudrun Schymans appell "Död åt familjen" blir en realitet när även reproduktionen blir en individuell angelägenhet och inte som idag beroende av flyktig och opålitlig tvåsamhet som närsomhelst kan sluta i tårar, skilsmässa och uppslitande gräl om barnen.

Surrogatmamman blir kanske därmed ett viktigt slagträ i jämställdhetsdebatten, vem vet.

Moderskapet betraktas förmodligen också som en väldigt helig ko av många människor - kristdemokrater inte minst - och ingenting man reducerar till en juridisk transaktion mellan vuxna individer. Men om faderskapet kan reduceras till en skvätt sperma på en insemineringsklink måste självklart moderskapet plockas ner från sin piedestal. Det finns dessutom en jämställdhetsaspekt att ta hänsyn till då detta är en möjlighet för män att komma in på banan i traditionellt kvinnliga domäner. Om kvinnor ska in i alla "manliga" sammanhang och kvotera in sig i patriarkatets styrelserum samt reformera oss män på alla möjliga och omöjliga sätt så håller det inte att de ska ha monopol på moderskapet. Här behövs en rejäl genomlysning av frågan och en rättvis fördelning av möjligheterna till föräldraskap - ingenting mindre duger.

En annan viktig frågeställning är naturligtvis finansieringen av dessa assisterade befruktningar och varför vi bögar och barnlösa heterokillar via skattesedeln ska hjälpa lesbiska och kanske även singelkvinnor att bli morsor om vi själva förvägras den rätten. Kanske blir den kommunala surrogatmamman snart en realitet eftersom vi i Sverige misstror den fria marknaden och hellre ser att individuella rättigheter "solidariskt" bekostas över skattesedeln.

Tiden börjar bli mogen för att denna fråga kommer upp på dagordningen och den borde vara något för många bögar, feminister, singelkillar och familjejurister att sätta tänderna i. Väl mött på barrikaderna!

Av Urban Johansson 14 mar 2005 08:52