Spänt i Kosova efter Haagåtal

Efterskalven av den blodiga Kosovakonflikten från 1998 nådde igår onsd FN-protektoratets högsta maktboningar då dess premiärminister, fd rebelledaren Ramush Haradinaj, fick avgå efter åtal från krigsförbrytartribunalen i Haag. Förvecklingen uppges ha lett till ökade spänningar i den oroliga regionen där bedömare nu fruktar bråk mellan FN-styret United Nations Mission in Kosovo, UNMIK och den albanska majoritetsbefolkningen.

Exakt vad åtalet innehåller är hemligt, tribunalen har efter tidigare bittra erfarenheter beslutat att hemligstämpla ärenden ända till förhandlingarna påbörjas. Emellertid är det troligt att man lastar Haradinaj med s.k. "befälsansvar" comanding responsibility för brott mot krigets lagar under, och omedelbart efter, konflikten i Kosova.

Berättelsen om Ramush Haradinaj är en klassiker i repris. Han föddes i det oroliga 1968, då Kosova skakades av albanernas krav på hemspråk och kulturella rättigheter. Som ett av flertal barn i en traditionell albansk storfamilj utanför Deçan fick Haradinaj redan i tidig ålder uppleva trakasserier från regimen. Familjen, som ernått ett rykte som fredsmäklare i de lokala blodshämnderna, utsattes för förföljelse från serberna. Hans föräldrar och äldre farföräldrar, syskonen, och även hans minderåriga kusiner har alla fått avtjäna varierande fängelsestraff för bl.a. "omstörtande verksamhet".

Efter fullgjord värnplikt påbörjade Haradinaj studier vid universitetet i Prishtina. Han hoppade av dem i mars 1989 sedan han efterlysts av myndigheterna för delaktighet i studentdemonstrationer mot Milosevic. Han levde underjordiskt till 1991 då han flydde till Schweiz. Där extraknäckte han bl.a. som utkastare, gifte sig med en finsk kvinna och fick en son.

I mitten av 1990-talet skilde sig Haradinaj från sin fru, flyttade till Albanien och började förbereda ett uppror mot serberna. Han organiserade bl.a. farliga vapentransporter genom de albanska alperna. Detta kostade två av hans bröder livet, en av dem står nu staty mitt i staden Peja, södra Kosova. När fullskaliga strider bröt ut mellan albanska upprorsmän inom Kosovas befrielsearmé UÇK och Milosevics säkerhetsstyrkor våren 1998 hade Haradinaj redan fått sig ett rykte som en hårdför rebelledare.

Efter kriget blev Haradinaj ledare för Kosovas framtidsallians AAK, den tredje största politiska kraften i landet. I ett nummer som förvånade både vänner och kritiker förvandlades Haradinaj från oborstad hövding till en kultiverad politiker som förespråkade fred och försoning mellan folkgrupperna. Han gifte om sig, fick ett nytt barn och blev, i december 2004, demokratiskt vald till premiärminister för en koallitionsregering mellan sitt AAK och presidenten Ibrahim Rugovas LDK.

Åtalet från krigsförbrytartribunalen i Haag som slutligen fällde Haradinaj koncentrerar sig troligtvis kring ett uppmärksammat fall från september 1998. Då upptäckte framryckande serbiska säkerhetsstyrkor 39 kroppar nära sjön Radon, som man påstod var kvarlevor efter lokala serber som torterats och mördats av rebeller under Haradinajs befäl.

Haradinaj har sedan dess varit ett rött skynke för Belgrad, som envist vägrat skaka hand med en "krigsförbrytare". Själv förnekade han både under och efter konflikten all inblandning i eller kännedom om incidenten.

"Det senaste kriget i Kosova lämnade 12 000 döda och hundratusentals våldsutsatta och kränkta. Mer än 120 000 hem och andra byggnader sattes i brand av Milosevics styrkor och drygt 1 milj medborgare fördrevs från sina hem i ett brutalt fälttåg av etnisk rensning", hette det i ett uttalande från Haradinaj igår onsd.

"Jag vill slå fast först inför er medborgare, att jag är oskyldig för de brott som jag lastas för. Detta eftersom jag främst ansvarar inför er. Mitt agerande under kriget har varit helt i enlighet med krigets lagar, de internationella reglerna, och min personliga hederskod", hette det i brevet.

Det trotsiga valet av Haradinaj som premiärminister i dec 2004 möttes med blandade känslor av det internationella samfundet. Inte minst därför att man visste att han förhörts vid minst två tillfällen av utredare från krigsförbrytartribunalen i Haag.

UNMIK:s chef dansken Sören Jessen Petersen försvarade dock Haradinajs kandidatur och berömde honom som "en demokratiskt sinnad politiker". Andra internationella potentater, däribland EU:s utrikesansvarige Javier Solana, varnade tvärtom för faran med att utse en man som Haradinaj till posten som premiärminister.

Haradinaj själv fortsatte ända i det sista att blunda för risken för ett åtal från Haag. I en intervju för den österrikiska dagstidningen Presse så sent som i februari i år hävdade Haradinaj att offren troligen mördats av Milosevics säkerhetsstyrkor.

"Vem är troligast som förövare, en samling bondgrabbar som tagit bössan i hand att försvara sina familjer eller säkerhetsstyrkor som lämnat blodbad efter sig i Kroatien och Bosnien", frågade Haradinaj retoriskt.

Svaret från krigsförbrytartribunalen låter förstå att han själv, plus två tidigare medarbetare i gerillan som slog följe med honom till Haag, verkar mycket troliga - åtminstonde i tribunalens ögon.

Vad Belgrad och serberna anbelangar är Haradinaj dömd och fördömd sedan tidigare. Reaktionerna i Belgrad igår och idag kunde följaktligen knappast dölja förtjusningen att "rättvisan slutligen segrat".

UNMIK och det Natoledda Kosovo Force K-For däremot stålsatte sig för våldsamma oroligheter, som man befarade skulle startas av den albanska majoritetsbefolkningen. I de flesta albaners ögon är nämligen Ramush Haradinaj och hans vapenbröder från UÇK alltjämt inkarnationen av "Drangue", mytologiska bevingade hjältar & hjältinnor som dräper draken. Att någon av dem - än mindre Haradinaj själv! - skulle vara skyldiga för krigsbrott är fullständigt otänkbart: att dessutom föra en firad befrielsehjälte till samma häkte som draken Milosevic, för samma eller snarlika brott, gränsar till öppen krigsförklaring.

Dessbättre har reaktionerna hittills mest varit verbala. Albanska politiker har gått ut en masse och vädrat sin misstanke att Haradinaj offras för att Haagtribunalen ska kunna överbevisa serberna om att man är opartisk. De mer konspirationslagda misstänker också att tribunalen ingått ett hemligt avtal med Belgrad för att väcka åtal mot Haradinaj, mot löfte att få dit flera serbiska generaler som åtalas för brott mot mänskligheten under Kosovakonflikten. Den sistnämnda teorin verkar förfäktas även av själva Haradinaj:

"Misstankarna mot mig springer ur en falsk källa i Belgrad och har avhandlats i den bazar som uppstår varje gång man ska få ut serbiska krigsförbrytare. Detta är ett stort misstag, som begås av dem som inte vet vad som hänt i Kosova i det förflytna, och som inte bryr sig om vad som händer här i framtiden", hette det bl.a. i Haradinajs uttalande idag torsd.

Att reaktionerna - åtminstonde hittills - ändå stannat vid ord har man dock troligast själve Haradinaj att tacka för. I sitt skriftliga uttalande, som publicerades av samtliga lokala medier i morse torsd, tog han som en sista gest kraftigt avstånd från alla slags våldsyttringar till följd av hans belägenhet.

"Jag är en medborgare i Kosova och är beredd att offra mig för mitt land. Därför accepterar jag den börda som ödet ålagt mig. Samtidigt vill jag be alla att respektera mitt beslut. Jag kräver av alla att göra sitt yttersta för att övervinna situationen och acceptera det som måste accepteras, för landets och nationens skull. Som min sista handling på posten anmodar jag alla att tänka endast på landets högre intressen", hette det i Haradinajs uttalande.

//hela uttalandet på svenska: Länk: groups.msn.com
4675513121376007450 //

Reaktionerna i omvärlden på Haradinajs beslut att avgå och överlämna sig till Haag har varit i överlag positiva. En talesman för USA:s State Departament hälsade det som "rätt beslut för Kosovo" och tillade att man nu kunde undersöka huruvida man kunde starta förhandlingar om Kosovas slutliga status redan i år. EU:s utrikesansvarige Javier Solana i sin tur menade att utvecklingen antyder Kosovas "nyvunna politiska mognad".

I en intervju för den serbiska radion B92 konstaterade Daniel Server från Amerikanska fredsinstitutet med säte i Washington att Haradinajs beslut sätter press på Belgrad att gripa och utvisa till Haag de fd potentater, bl.a. ett flertal generaler, som åtalats i sin frånvaro för brott mot mänskligheten under Kosovakonflikten.

"Detta lär få dramatiska konsekvenser för Belgrad. Serbien kan inte förvänta sig någon förståelse från omvärlden vid förhandlingar om Kosovas slutliga status om det inte överlämnar alla sina anklagade till Haag. Belgrad har hittills vägrat att använda tvång mot dem, men nu är det dags, alla åtalade måste till Haag", sa Server.

Nicholas White, som leder programmet för Europa vid det ansedda International Crisis Group ICG, anser att Haradinajs raka puckar i Kosova står i skarp kontrast till trögheten i Serbien.

"Det erbjuder ett intressant kontrast till hur Serbiens regering agerade när Haag reste åtal mot presidenten Slobodan Milosevic, då det tog flera år innan han överlämnades till Haag", säger White.

Av Shqiptar Oseku 10 mar 2005 14:50