Rättigheter för vilka?

Jämför, på ett tydligt och lättåskådligt sätt de omständigheter som hemlösa människor i dag lever under och vad övriga människor i samhället ställer för krav i fråga om grundläggande rättigheter. Gör det på ett sådant sätt att det är omöjligt att undgå det uppenbara. Det uppenbara där den stora majoriteten på olika sätt undviker att ta det till sig.

Ofta hänvisar en bred allmänhet till det rättfärdiga i att arbeta, och smiter därigenom från sambandet mellan deras eget välstånd och de argument som har att göra med grundläggande mänskliga rättigheter. Argument som bl.a. används mot arbetsgivare. Fackföreningar bygger upp hela organisationer på att värna om grundläggande rättigheter.
Dessa organisationer använder i sina förhandlingar argument som grundar sig på vår gemensamma syn på skälig standard. Om nu dessa argument i sig självt skall ha någon mening så måste de vara hållbara och kunna stå för sig själv.
Grundläggande rättigheter är en mänsklig angelägenhet. Dessa gäller alla oavsett ras, kön eller politisk tillhörighet.

När vi inom vissa grupper kopplar dessa argument till exempelvis arbetsprestation, då urholkar vi innebörden både av det vi ser som skälig levnadsstandard och det vi ser som arbetsprestation. Om det är så att stora grupper i samhället tycker sig prestera viktigare och mer värdefulla saker än andra, görs detta på bekostnad av andra människors skäliga levnadsstandard. Då måste hela vår syn på de mänskliga rättigheter som Sverige ställt sig bakom omformuleras.

Sambandet gäller förklaringsmodeller och attityder, något som resulterar i ett direkt handlande. Hemlösa blir nekade sovplatser, tillträde med mera. Detta görs oftast med den "goda" stora majoritetens stöd. Politiker, tjänstemän, väktare, vårdpersonal, boende och socialarbetare handlar alla utifrån denna hållning. Om våra ekonomer var intresserade av att räkna på vad detta synsätt leder till i kostnader för bl.a. hemlösa. Då skulle de komma fram till att varje dag som vi upprätthåller detta, så görs det på bekostad av redan utsatta människor. Eftersom vi hela tiden är i behov av att rättfärdiga det som vi någonstans i vårt inre förstår är orättfärdigt. Och allt detta händer i ett vansinnigt socialförsäkringssystem där pengar snurrar runt mellan olika i grunden meningslösa instanser som provisoriska boenden, kontrollsystem, vaktstyrkor, utredningar med mera. Verksamheter som alla har sin källa i vårt behov av att göra rätt på bekostnad av de som vi själva tycker gör fel.

Bakom alla dessa arbetsinsatser finns fackföreningar som värnar om sina medlemmars villkor. De gör inte sällan detta utifrån mänskliga grundläggande rättigheter. Därför tror jag att just den jämförelsen kommer att göra det som idag går att smita från, lite svårare att smita från.

Av Rolf Nilsson 24 feb 2005 17:53