Ja, Michael Lundahl ­ jag bad om ursäkt!

Först vill jag bestämd klargöra att jag egentligen inte har någon som helst skyldighet att svara på frågor rörande mitt eget mål som ägde rum för snart 13 år sedan och i vilket jag avtjänat ett straff. Jag har all rätt i världen att gå vidare med mitt liv utan att behöva debattera saken, förutom när jag själv väljer att så göra. Men Michael Lundahls fråga är relevant just nu och därför förtjänar han ett svar. Och svaret har funnits hela tiden, men Lundahl har nog inte tagit del av den tidigare. Han undrar om jag bad om ursäkt till tjejerna. Svaret är ett bestämt "JA, det gjorde jag!" Jag skrev en stor artikel som blev löpsedelsetta och ett stort mittuppslag i en av kvällstidningarna två månader efter att nyheten om skandalen avslöjades. I artikeln förklarade jag mina handlingar och bad bland annat om ursäkt till
tjejerna. Artikeln uppföljdes av reportage i TV nyheter m.m. i vilka jag upprepade min ursäkt flera gånger muntligen! Inte nog med detta utan jag satt i en intervju med Stina Dabrowski i en timmes tid och bad återigen om ursäkt i TV rutan direkt till de inblandade tjejerna några månader senare. Uppenbarligen är Herr Lundahl för alldeles för ung för att minnas allt detta. Men jag gjorde ändå fel därför att jag gjorde misstaget att, precis som Andreas Lilja, be om ursäkt lite för sent vilket gjorde att ursäkten inte fick samma genomslag som den skulle ha fått i fall jag gjorde
det tidigare! Om jag hade gjort det lite tidigare, alltså i första skedet av historien hade jag troligen sluppit alla sensationsskriverier som förekom som resultat av mitt tigande. Medierna ökar alltid drevet när en person tiger!

Jag skrev också en liknande artikel på Aftonbladets debattsida under Mona Sahlins kontokortsaffär där jag uppmanade Sahlin att gå ut meddetsamma och säga förlåt till svenska folket. Syftet med den artikeln var att belysa att kända personer alltid tycks tiga i de första skedena av skandaler och det är nästan alltid först när drevet kommit igång och blivit stort att man sätts i ett hörn och tvingas, av mediatrycket, att träda fram och be om ursäkt. Jag ville att Sahlin skulle lära sig av mitt misstag. Likaså med hockeyspelarna nu. Min mening var att om Husselius, Tallinder och Lilja hade gått ut första dagen och sagt "Förlåt, vi gjorde fel mot dig" till flickan genom massmedia, hade de respekterats lite mer och kanske inte behövt stå ut med det omfattande drevet som pågår just nu. Om ingenting annat så hade de troligen fått en liten aning av sympati och medkänsla för att ha gjort bort sig! Men bara för att de skulle be om ursäkt betyder inte att de har våldtagit tjejen!

Å så till vad det var som jag bad om ursäkt för ­ och vad jag tyckte att hockeykillarna skulle be om ursäkt för. Sorry Michael Lundahl ­ det har inte ett dugg med "våldtäkt" att göra. Vi tar hockey killarna först.

Jag vet inte om killarna har våldtagit tjejen, men om det nu är så att de inte gjorde det, då har de enligt mångas uppfattning inte någon skyldighet att be om ursäkt, men enligt min livserfarenhet och uppfattning har de all
anledning i världen att be om ursäkt för deras förkastligt dåliga moral. Genom att släpa upp henne till ett hotellrum mitt i natten när hon var aspackad och sätta på henne alla tre, även om hon var med på saken just då i sitt onyktra tillstånd, begick de en omoralisk gärning mot tjejen som i ett nyktert tillstånd troligen aldrig hade, gått med på saken! Så ursäkten jag skrev om handlade om en ursäkt för dåligt visad moral, INTE om att de skulle ha begått en våldtäkt.

I mitt eget fall handlade min ursäkt om att jag insåg att jag hade handlat omdömeslöst och att det jag gjorde var moralisk förkastligt. ­ DÄRFÖR bad jag dem om ursäkt för att jag visade dåligt moral mot dem, men i samma artikel påpekade jag att ingen av tjejerna hade anmält mig för våldtäkt utan att det var polisen, efter hetsande från kvällsblaskorna, som gjorde saken till våldtäkt i folks ögon! Vad du Michael Lundahl och många andra inte vet på grund av att hela mitt mål sekretessbelades är att tjejerna blev lika förvånade som jag över att intermezzon mellan oss kallades för just "våldtäkt". Detta framgår ganska tydligt av tjejernas egna berättelser på de hemligtstämplade bandupptagningar ur domstolsprocesserna som jag faktiskt har kvar!

Så i korta drag Michael Lundahl ­ jag anser att en man som begår en omoralisk handling ska be om ursäkt och ursäkten ska vara genuin och den ska komma omedelbart och inte efter tryck utifrån.

Jag svarar inte på fler frågor i samband med detta ämnet. Jag har, av respekt för Michael Lundahls relevanta fråga varit tillmötesgående och svarat. Jag hoppas att han har förstått mitt svar lite bättre än han förstod min tidigare artikel! Men han har troligen något syfte med detta så det blir säkert någon fortsättning. Den fortsättning får dock äga rum utan min medverkan.

Av William Butt 16 feb 2005 16:53