sourze.se

Pengar

Den som betalar 0 procents ränta behöver bara betala sitt hus en gång. Men vi betalar gladeligen våra hus två och tre gånger utan att veta bättre.

Pengar är ofta bara siffror som flyttas från konto till konto. Mellanledet i form av sedlar och mynt används numera inte lika mycket som förr. Därför finns det ca 10 ggr så mycket sammanlagda pengasummor c:a 1 000 miljarder i svensk valuta registrerade på olika ägares konton, som det sammanlagt finns sedlar och mynt c:a 100 miljarder. Pengar är från början bara avsett att vara ett praktiskt mellanled för olika sorts byten mellan saker och tjänster. Pengarna används samtidigt som jämförare mätare av värdet mellan olika saker och tjänster.

Silvio Gesell 1852 - 1930 pekar på att köpta föremål förlorar i värde med tiden på grund av förslitning mm. Han uppskattade värdeminskningen till 5 per år försäkringsbolagen anser nog att det är mer. När det gäller fastigheter mm. så förlorar de kanske inte alltid i värde, men i så fall måste den som äger huset betala mer och mer för skötsel, förvaltning, bevakning, underhåll mm. allt eftersom tiden går.

Den som sparar pengarna har däremot inget sådant svinn eller kostnader med nuvarande pengar. Pengarna fungerar därför inte som perfekt mellanled, utan det blir omotiverat mer och mer till fördel att spara pengarna. När då cirkulationen av pengar minskar, så minskar ju även konsumtionen, så att det blir konkurser och arbetslöshet. För att återställa balansen så bör därför även pengarna förlora i värde med 5 per år. Då blir det inte längre någon omotiverad fördel att hamstra pengar.

Det helt bisarra är att de nationella eller federala pengarna istället för att reduceras, kan fås att ÖKA med tiden! För de pengar som deponeras i bank under en viss tid, så betalar ju banken mer och mer ränta - allt eftersom tiden går! Istället för att penningsumman på kontot minskar med tiden, precis som allt annat som pengarna är "istället för", så ÖKAR pengarna på grund av räntan! Pengar kan tom öka exponentiellt då de efter lång tid ökar med ränta på ränta!

Den tyske ekonomen Hermann Benjes påstår enligt Hudiksvalls Tidning, 20 nov. 2003:

"Den som betalar 0 procents ränta behöver bara betala sitt hus en gång. Men vi betalar gladeligen våra hus två och tre gånger utan att veta bättre. Märk väl att räntan inte bara är kostnaden för att låna pengar till att köpa ett hus. Den som tillverkat byggmaterialet har ju i sin tur lånat pengar och den kostnaden läggs på försäljningspriset. Detsamma gäller för den som bygger huset. Den sammanlagda räntan innebär att priset på en vara eller en produkt till 30-40 procent utgörs av räntekostnader! Vad gäller boende så är räntekostnaderna uppemot 70 procent!"

"Tack för att du är så vänlig, eller dum, att du tar över våra räntekostnader" borde det stå på alla varor som vi köper, tycker Hermann Benjes.

Beräkningar visar att minst 97 av medborgarna förlorar upp till 70 se ovan, på att det inte finns något bra alternativ till den här sortens pengar. Därför bör det rimligen finnas två olika sorters pengar, eftersom det knappast går att förändra på det sätt som all världens nuvarande valutor används.

Konsumenterna och skattebetalarna har ju en överväldigande demokratisk majoritet i samhället. De bör därför inom varje region snarast bilda gemensamma organisationer för att ge ut och använda sina egna valutor, som då används parallellt och i konkurrens med nuvarande nationella och federala valutor. De flesta bör då ganska snart märka vilken valuta som är fördelaktigast att använda i olika situationer.

Reglerna för användning av dessa alternativ pengar bör då i princip utformas ungefär som Gesell beskriver. Det enklaste är att det inte finns några sedlar eller mynt, utan att summorna bara så säkert som möjligt bara flyttas från ett konto tillett annat. Dessutom har lämpligen varje region sin egen valuta.

Detta finns närmare beskrivit på:
Länk: nordspar.se
- Översikt - synpunkter - " Sluta jaga de arbetslösa" Punkt 3.

och det alternativa penningsystemet finns även beskrivit i artikeln "Basinkomst och offentlig sektor helt finansierad med skatt på likviditet".


Om författaren

Författare:
Uno Hansson

Om artikeln

Publicerad: 31 jan 2005 23:45

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: