Varför ständig tillväxt 2?

Följande resonemang kräver flera steg, och jag har därför försökt att förenkla så mycket som möjligt. I det tänkta samhället finns 1000 arbetare, vinstföretag V, förlustföretagen F1, F2 och ränteinkomsttagare R. Resonemanget blir i princip detsamma om antalet arbetare antas vara 1 miljon eller 1 miljard och företagen och bankerna är många fler. Förenklingen gör att det egentligen inte är personer som det handlar om, utan samma person kan kanske i praktiken vara 90 arbetare, 5 vinsttagare aktieägare och 5 räntetagare sparare.

De 1000 arbetarna har en utbetald genomsnittslön på 10 000 kr under månad 1. Den andra månaden kallas för månad 2. Momsen är inte medtagen i resonemanget.

Månadsnettolönen är alltså i snitt 10 000 kr och den summerade och totala köpkraften under månad 1 är då 10 miljoner kr.

De som fått lön i början av månad 1 är 500 privat anställda och 500 offentligt anställda. Under månad 1 så konsumerar de 1000 arbetarna för sammanlagt 10 miljoner kr och för enkelhetens skull så köper alla av företaget V.

V gör då en vinst på 2 miljoner kr när det har betalt 3 miljoner kr i början av månad 2 för sina banklån och betalat ut löner till sina 250 privat anställda 2,5 miljoner kr och betalat in löneskatter och arbetsgivaravgifter med 2,5 miljoner kr. Skatterna och avgifterna som V betalat in 2,5 miljoner kr betalas direkt ut som löner 250 offentligt anställda i början av månad 2.

R och V konsumerar och investerar för 4 miljoner kr under månad 1 och de köper allt de behöver av företaget F1. F1 har under månad 1 haft 250 privat anställda men kan vid början av månad 2 bara betala lön till 200 privat anställda med 2 miljoner kr samtidigt med att skatter och avgifter på 2 miljoner kr betalas in till offentligsektorn. Offentligsektor 2 med 250 anställda får bara in 2 miljoner kr och kan bara betala ut lön till 200 offentligt anställda.

50 privat och 50 offentligt anställda riskerar därmed att bli utan lön och anställning! Får dessa 100 arbetare ingen lön så minskar köpkraften under månad 2 till 9 miljoner kr. För att inte köpkraften skall minska månad för månad så krävs det alltså ständig penningtillväxt!

F1 gör konkurs då det inte finns några pengar till banklånen eller ännu mindre till några vinster. Det finns helt enkelt inte mer pengar i cirkulation vid början av månad 2 därför att R och V inte konsumerar för alla inkomsterna utan låtit 1 miljon kr stå kvar på bankkontona. Eftersom F1 gör konkurs så tar staten banklån för att betala ut lönegaranti till de 50 privat anställda som inte fick sin lön i början av månad 2 och för att starta AMS-åtgärder för de 200 privat anställda som friställts vid konkursen. Dessutom tar staten ytterligare banklån för att subventionera offentligsektorn med 500 000 kr så att de kan betala lönen till de 50 offentligt anställda.

För den miljon kr som R och V sparat köper de fastigheter och de som säljer dessa fastigheter köper i sin tur andra fastigheter, konst och antikviteter osv. Dessa pengar blir alltså tagna ur cirkulationen för att istället rotera på spekulationsmarknaden. Staten har lånat pengar dels för garantilöner och dels för AMS-åtgärder. Dessutom startar ett annat företag F2 ny verksamhet och tar lån för nya investeringar. De nya banklånen innebär att det sker en penningtillväxt som ofta är betydligt större än de pengar som R och V sparar och detta leder så småningom till inflation.

På grund av låneräntor och vissa stora vinster bara används för att ständigt trissa upp priserna på fastigheter, konst, antikviteter, aktier osv.

Detta scenario visar att det praktiskt taget varje månad fattas pengar för att betala ut löner, trots att det via ständigt nya lån sker en ständig penningtillväxt på spekulationsmarknaden. Denna successiva penningtillväxt leder så småningom till inflation och konjunktursvängningar.

Det nuvarande penningsystemets konstruktion möjliggör att de som tar pengarna ur cirkulationen kan få ränta istället för att betala deponeringsavgifter. När pengarna tas ur cirkulationen så visar detta scenario att det i princip saknas pengar varje månad för att betala ut löner till dem som arbetar. Detta kompenseras med ständigt nya lån och därmed ständigt ökad penningtillväxt.

Av Uno Hansson 04 jan 2005 09:44