sourze.se

Rätta in dig i ledet, människa!

Rubriken åsyftar alla som använder eller ämnar använda sig av citatet "anpassa systemet efter människorna, inte människorna efter systemet". Glöm det, säger jag.

Det är främst när skattesystemet dryftas som dylika kommentarer, likt citatet ovan, brukar fällas. Poängen är helt enkelt att människan av naturen är girig, och därför bör vi anpassa våra gemensamma regler efter det. Vi skall inte tvinga människor att betala en stor del av vår inkomst i skatt, för det är inget vi egentligen vill göra. Det resulterar i att människor kommer att göra allt för att ta sig runt systemets hinder och motarbeta i stället för att älska och stödja det.

Allt det här är förstås sant. En snabb titt på verkligheten torde räcka som bevis för de flesta. Vi har svartjobb, företagare som handlar privat med företagets pengar, statligt anställda som handlar med statens pengar, och så vidare och så vidare. Den påtvingade solidariteten blir snarare den vackra inramning som bygger någon form av kollektiv stolthet. Det är en vacker inramning, men det är i själva verket bara tavlan vi vill ha. Resten får ses som en påtvingad böld, ett nödvändigt ont som vi allra helst vill bli av med. Men tavlan skulle kännas lite smutsigare, lite solkigare, utan den där ramen.

Problemet med citatet i ingressen är det är att den inte är förenlig med vad vi kallar civilisation. Ska vi helt anpassa systemet efter varje individ - varför ska vi då ha ett system över huvud taget? Civilisationen bygger på kollektiv anpassning. Och anpassning mot vår vilja är förstås inget vi gillar, men själva anledningen verkar många i dagens till synes trygga samhälle helt enkelt ha glömt bort: det är priset vi får betala för att få bo i en civilisation. Alternativet stavas anarki. Vi har då en samhällsstruktur där varje människa har den ultimata friheten att bestämma helt över sig själv och sitt eget liv. Detta gäller förstås endast så länge ingen som är starkare börjar inkräkta. Och det är här den stora nackdelen med anarkin uppenbarar sig - det blir liksom inte civiliserat längre.

Det här med anpassning kan förstås tas olika långt, och var vi till slut vill landa är en smaksak, men du bör ändå ha i åtanke att varje skattelättnad, varje liten extra frihet du tar dig, varje förbjuden frukt du äter, leder till lite mindre civlisation. Du vill ha skolgång, du vill ha poliser, du vill ha sjukvård, du vill ha vägar, du vill ha vattenledningar och elektricitet. Men vill du också ha ett civliserat samhälle? Andas då lugnt, vänta på grön gubbe, och se för fanken till att anpassa dig lite till systemet.


Om författaren

Författare:
Henrik Möllberg

Om artikeln

Publicerad: 19 okt 2004 23:03

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: