Diagnos: medberoende

På en föreläsning som jag var på för länge sedan blev jag fullkomligt skogstokig, så där så att det inte går att hålla käften eller låta bli att gråta. När halsen blir alldeles rödflammig och händerna börjar skaka och maskaran rinner, ja ni tjejer vet vad jag menar. Personen där framme sa att den alkoholiserade inte rådde för sina handlingar för att alkoholism är en sjukdom.

Så sa hon.

Och då brast det.
"Så du menar att all smärta, all besvikelse, förnedring och annan skit som jag varit med om, det ska jag bara ta - för att du säger att han är SJUK?!"
Hon försökte lugna mig med ord som jag inte kunde ta till mig, för jag var - och är - sårad.

Det finns så många minnen. Ta den här t ex:
Jag får ett telefonsamtal av en full person.
Samtalet innehåller en massa utskällningar och oförskämdheter och när jag lagt på luren så mår jag uselt. Ringer upp dagen efter och förklarar att "det är inte okej att ringa på fyllan och vräka ur sig en massa skit, för jag mår dåligt då och jag vill inte det för det påverkar mig så mycket att det påverkar min familj."
Till svar fick jag
"Jasså, ringde jag dig igår, det kommer jag inte ihåg! Äsch, det behöver du inte bry dig om."

Det är det jag pratar om - hur i helvete ska jag kunna sluta bry mig och vem fan ska ta sig rätten att sopa skiten under mattan för att det är någon som kommit på att det är en sjukdom? Ena dagen skyller vi våra egna misstag på Gud, andra dagen på mamma och nu på en sjukdom! Jag får faan gråa hår!

Det kommer väl att låta så här på stan:
"Jag tappar håret för jag har cancer."
"Jaha, och jag super , men det är en sjukdom."

En rökare har oftast stor abstinens om de inte får sin cigg, detsamma gäller narkomanen:fixen är viktig för att överleva. Och om jag bara måste ha godis en kväll och springer ner till Konsum innan tio - vad betyder det?
Har jag ett beroende? Är jag sjuk då? Kan det vara så att när drogen, i vilken bemärkelse det än må vara, tar över ditt liv, vips blir en sjukdom?

Det är väl inga partyknarkare som påstår att de är sjuka.
Utan det gäller väl de stackare som sitter på bänkarna i parkerna eller instängda i sina kyffen för att de inte kan stå på benen. Eller pundarna som står dubbelvikta som strykbrädor på Plattan.

Jo förresten, jag har fått en diagnos på mina känslor.
Det kallas MEDBEROENDE och är det en sjukdom så är jag jävligt sjuk.

Av Sandra Gustafsson 13 sep 2004 14:28