Lesbisk synkronicitets-invasion

- De kramade varandra och var så söta. Ja, det riktigt sken om tanterna när jag såg dem komma gående längs gatan. Riktigt stolta, så gulligt och sött. Nästan provocerande i sin avspända öppenhet.

- Ja, det är ju inte ofta man ser lesbiska öppet, eller i varje fall inte lesbiska tanter, sa jag till Sofia och tänkte på min egen erfarenhet.

- Ja, det var nog flera år sedan jag såg lesbiska tanter senast. Måste ha varit på Pride eller nåt, fortsatte jag.

Vi stirrade ner på gatan på alla sommarlättklädda flanörer. Vi var i en Europeisk storstad med en medryckande dygnet- runt-puls.

Berlin...

Syndens näste? Ja, en sak var säker. Galna politiker med hybris hade man sett den negativa konsekvensen av. Förmodligen var det bl.a. därför det kändes så fritt och atmosfären var mycket lättare att andas.

En blandning av punkare, anarkister, bohemer, yuppies, hemmafruar, kommunister, reklammakare, konstnärer och tidvis fast inte mer än någon gång ibland även transor och bögar passerade revy nedanför på gatan. Lesbiska var i och för sig säkert också vad man kunde vänta sig. Fast jag hade aldrig sett några. Inte hånglande på gatan eller så. Men visst. Kanske deras tid nu hade kommit. Vi lever i en tid där sanningar förändras. Inte på flera år vad jag kunde minnas hade jag sett några öppet lesbiska. Och nu talar vi inte om Pride. Vi talar om i vardagslivet.

Och just lesbiska tanter...

Finns dem?

Eller var det bara att dem tidigare inte vågat sig ut ur garderoben?

Jag stirrade raskt ner på tre kvinnor i 55-60 års åldern som kom gående längs gatan.
- Men kolla Sofia. Tänk om de också skulle vara lesbiska, de som kommer gående därnere. Kolla. Vore inte det flummigt? Som en lesbisk invasion.

Vi skrattade tillsammans och följde de tre stilfulla damerna med blicken. Gud, vad lik en var Margaretha Krook, tänkte jag. Men går dem inte lite väl nära varandra? Men snuddade inte hennes hand vid hennes? Äh, jag bara inbillar mig.

Jag tittade på Sofia. Ja, det skulle ju vara ju lustigt. Vi tittade fascinerat på skådespelet nedanför oss. Självklart var dem bara vänner. Vi fick ju inte skena iväg för mycket nu. Hur stor chans skulle det vara på en skala?
- Shit! Plötsligt tar den ena handen in i den andras hand. Och de kramas och blir intima. Ja, ni vet. Inte 100 procent alltså, men tillräckligt för att vi skall "haja" grejen. Sedan, efter att tanterna gått flera meter så plötsligt kom den tredje in i kramis klubbgemenskapen. Alla skulle hålla varandra i hand. Tre på rad. Tre trallande jäntor. Skulle de gå hem och ha ett mormorskt smörgåsbord med trekant och passiondricka?

Sofia och jag bara gapade stirrandes på varandra med öppna munnar. Jag blev helt begeistrad och började nästan hyperventilera.

- Det är otroligt! Vilken märklig synkronicitet! Ännu en! skrek jag begeistrat. Helt otroligt! Hur skulle vi tolka detta?

Vi bara tittade på varandra igen och skrattade. Samtidigt klängde vi så långt över fönsterkarmen att vi nästan trillade ut i vår iver att se. Om vi verkligen såg vad vi såg. Jo, visst. Det fanns inga tvivel.

Jag rusade in till angränsande rum och berättade om den märkliga synkroniciteten. De trodde inte riktigt på mig. De skakade sina huvuden och tittade lite lätt överseende. Tittade mest förvånat kanske. Jag satte mig i fönstret igen.

Jung definierar synkronicitet som det samtidiga inträffandet av två meningsfullt förbundna händelser som inte har något orsakssamband med varandra eller alternativt ett sammanträffande i tiden av två eller flera händelser utan orsakssamband med varandra vilka har samma eller liknande innebörd .

Läs min tidigare artikel:
Min vän är mensvampyr! där förklaras ytterligare om SYNKRONICITET.

Länk: sourze.se



- Visst var det skumt Sofia? sa jag helt fascinerat.
- Ja, det var det verkligen. Vi log och tittade varandra djupt i ögonen. Synnerligen en märklig situation.

Vi sträckte på nytt ut huvudet för att spana på flanörer. Det började så smått skymma fast ännu var det ljust en liten stund.

Två nya kvinnor kom gående. De gick avspänt och såg ut som några ytterligare "vanliga" tanter.

Jag tittade på Sofia igen. Hon tittade på mig som om jag inte var klok. Hon skakade till på huvudet. Vi tittade ner igen, släppte dem inte med blicken.
- Tänk om de också skulle vara...?
Sofia såg osäker ut samtidigt som hon log. Hon kanske tyckte jag var lite knäpp? Vi log tillsammans. Men gick de inte lite väl nära varandra ändå?, tänkte jag. Hmm. Nej, jag bara fantiserar. Inte skulle det vara en lesbisk invasion. Det kunde jag aldrig tro.

Damerna gick vidare bort längs gatan. Nära som vänninnor brukar göra.
- Vad skulle du säga, sa jag och tittade på Sofia, om de också var...?
KLONK! Plötsligt deras händer klonkade in i varandra och sen som i ett
- JÄRNGREPP! Satans tusan vilka rackare!
Jag skrattade till i ett exstatistkt glädjefnatt.
- Herregud! De var också lesbiska. Fattar du?! Vi har precis fått uppleva en lesbisk synkronicitets-invasion, sa jag begeistrat till Sofia.
Allas hakor var nere vid knäna. Vad kunde detta betyda? Och jag som var bög. Skulle framtiden hålla svaren i sitt sköte?




SYNKRONICITET - från hemsidan paranormalt.se:
"Framförallt kan här nämnas Joseph Jaworski vars bok Synkronicitet - Att fånga livets sammanträffanden formulerar den spännande tanken att det går att lära sig metoder för att skapa och upprätthålla synkronicitet över tid. Härvid blir synkronistiska händelser något som uppstår p.g.a ett medvetet sätt att förhålla sig till livet och andra människor .

Människor kan enligt denna teori vara mer eller mindre bra på att sätta igång de kedjor av till synes oberoende sammansträffanden som behövs för att en viss möjlighet skall bli verklighet . Det finns alltså någon form av avsikt med det som händer.

I ett sådant perspektiv utvidgas defintionen av synkronicitet till att innefatta: Av varandra till synes oberoende händelser som verkar för en möjlighet i en framtid ."

Läs mer:
Länk: paranormal.se

Har du upplevt märklig eller magisk synkronicitet?

Skriv till Kevinsourzerediffmail.com

Av Kevin Zaar 12 aug 2004 22:36