Arbete sökes!

Jag är arbetslös. Följaktligen sitter jag varje dag och läser platsannonser. Det ena företaget efter det andra söker undermänniskor som passar in i det höga tempot på just deras arbetsplats. Man ska vara socialt kompetent, kunna hålla många bollar i luften, ha trevlig telefonröst, ha tillgång till egen bil, ha körkort för bil och buss och lastbil och släp, man ska kunna ASP, PHP, SQL, Java, VB, .NET, UML, Linux, Unix, Windows, C/C… man ska ha erfarenhet av stora utvecklingsprojekt, man ska vara en lagspelare, man ska kunna fatta egna beslut, man ska ha resultatansvar. Man ska helst ha magisterexamen och fem års erfarenhet, men absolut inte vara över 30 år gammal. Kvinna får man inte vara, då kan man ju bli gravid och det passar inte företagets policy.

Eftersom jag är systemvetare har jag tittat ganska mycket på just IT-jobb. Men man börjar ju inse att i den branschen är det nog kört att hitta ett arbete. Därför söker jag mig nu mot andra jobb. Lärare inom datorämnen på gymnasienivå vore jag ju klippt och skuren för, men det går inte för sig eftersom jag inte är behörig lärare. Bibliotekarie skulle väl jag som har biblioteket som mitt andra hem klara av att vara? Men det går inte för jag har inte examen i biblioteks- och informationsvetenskap. Inte ens biblioteksassistent kan jag bli, det krävs utbildning även för detta. Ekonomiassistent kanske vore något för mig? Jag har ju ändå trettio poäng företagsekonomi från högskolan i mitt bagage. Nej, det går inte heller. Jag är inte gymnasieekonom, vilket är ett krav för tjänsten. Tidningsbärare föll på det där kravet på tillgång till egen bil, tyvärr har jag som arbetslös inte råd med egen bil. Kassavana har jag inte lyckats skaffa mig, därför är kassan på Ica eller Konsum utesluten.

Frågan är om min kompetens överhuvudtaget behövs i vårt samhälle. I Sverige står ingenjörer och vänder hamburgare på McDonalds samtidigt som politikerna poängterar vikten av utbildning. Jag har utbildning. Jag har mycket mer utbildning än mina föräldrar -ja än hela föräldragenerationen. Men vilka är det som sitter på jobben? Åtta år i folkskola har räckt ett helt liv för en hel generation!

Själv har jag gått 1 år i förskola, 9 år i grundskola, 3 år på gymnasium, 4 år på universitet, 1 år på arbetsmarknadsutbildning. Totalt sett har jag gått i skolan 18 år av mitt liv! Jag är inte kompetent nog för ett arbete i Sverige.

Med denna artikel vill jag dels visa hur snett det ser ut på arbetsmarknaden. Men jag vill naturligtvis också ha ett jobb. Därför hoppas jag att du, arbetsgivare, som eventuellt läser det här kan hjälpa mig. Jag har en kandidatexamen i informatik, därtill har jag läst extra kurser i programmering och webbdesign. Jag har tjugo poäng litteraturvetenskap och trettio poäng företagsekonomi. Jag har lite strökurser i bland annat pedagogik och psykologi. Jag har arbetat som teknisk kundsupport och praktiserat som utbildare i ECDL, datorkunskap, html.

Fast jag förstår ju dig, arbetsgivare, som inte anställer mig. Du kan ju få gratis arbetskraft i form av praktikanter. Jag kanske kan få en praktikplats hos dig sen, när jag hamnat i aktivitetsgarantin? För det är så det går till. Så länge du går på a-kassa får du ingen hjälp av arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens riktlinjer är att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden först. Definition på "de som står längst från arbetsmarknaden" är de som hamnat i aktivitetsgarantin. Följaktligen kan de som finns i aktivitetsgarantin få praktikplatser, något vi andra arbetslösa inte kan få. Jag vet arbetsplatser som konstant har 5-7 praktikanter. Dessa praktikanter går inte vid sidan om, utan deltar fullt ut i verksamheten. Alltså tar de 5-7 arbetstillfällen i anspråk. Arbetsgivaren får gratis arbetskraft av arbetsförmedlingen och behöver därför inte anställa någon. Politikerna är nöjda och glada med denna utveckling, de enda de bryr sig om är hur "den öppna arbetslösheten" ser ut. Ju fler som är i åtgärd, praktik, arbetsmarknadsutbildning och andra låtsasaktiviteter desto bättre ser siffrorna ut. Den öppna arbetslösheten är inte det samma som antalet arbetslösa i Sverige.

Går det att få någon rätsida på det här? Jag tror faktiskt inte det. Länge har vi fått höra att det kommer att finnas jobb sen, när 40-talisterna går i pension. Men 40-talisterna sitter så högt upp i organisationerna så deras jobb kommer inte att bli lediga. Istället gör man en omorganisation och flyttar upp någon inom organisationen. Luckan på golvet rationaliserar man bort.

Av Camilla Johansson 22 jun 2004 22:51