Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Efterord

När allt är sagt

Det finns inget att tillägga
Tomt i förrådet

Dina ord hittade ett kryphål
som jag trodde redan bommats till
och låsts med dubbla hänglås, minst,
av ironi och gamla läxor
som jag tragglat om och om igen
tills de satt som ett rinnande vatten
Jag kunde väckas när som helst
och rabbla dem

Jag tror...för nu har jag glömt
att de innehöll ord som salt,
men inte till att krydda med
Utan att strö över det som verkade sött och lockande

Annat som jag kunde höras mumla var: tillit
Lita till...ingen, huvudet kallt och nyktert
Inte svälja. Kanske smaka och bedöma,
men alltid spotta ut
Ordprovning

Jag tror jag minns
det är klart att jag minns
det slutliga ordet, avgörandet
som tog sig genom spärren, där mina vakter stod
med sänkta vapen

"Älskade" En hetta i din röst
sprungen ur djupet
eller noga inlärd
efter alla gånger du sagt det, till andra törstande
Jag tror att du oftast blundade

Du ska veta
att jag bröt din tandborste mitt itu
Men hade inte hjärta
Att kasta den...