sourze.se

Vårdbiträde med 23,000 i månadslön

I dagens DN 27/5 ges ett bra exempel på att individuell lönesättning är vida överlägsen den kollektiva lönesättningen. Vårdbiträden som satsar på jobbet får högre lön.

För kommunals medlemmar har alltid gällt kollektiva löneavtal. Likalönsprincipen har inneburit att alla anställda inom samma område i stort sett har samma tidlön oavsett erfarenhet och egna initiativ. Årets katastrofalt dåliga löneutfall efter kommunals strejk visar att det är hög tid att slopa den hårt drivna kollektiva lönesättningen som fortfarande bedrivs av militanta fackförbund. I en tidigare DN artikel 10/4 visade Vårdförbundets TCO ordförande Eva Fernwall att den individuella lönesättning som hennes förbund bedriver ger skyhögt bättre resultat än centrala löneförhandlingar i Stockholm. Den individuella lönesättningen hade resulterat i femtio procent högre lön på nio år, betydligt mer än genomsnittet på hela lönemarknaden. Det vore intressant om Kommunal kunde redogöra för löneutvecklingen under samma tid för sina medlemmar.

Nu visar ett intressant försök i Solna att vårdbiträden som tillhör Kommunals fackområde också kan få ersättning för ökad erfarenhet och ökat ansvar. I Solna ger man utöver den ordinarie löneökningar en tusenlapp mer per månad för vårdbiträden som visar framfötterna och tar egna initiativ. Nu finns vårdbiträden med månadslön på 23,000 kronor. Den likalönsprincip som alla LO förbund hårdnackat fortsätter att bedriva är egentligen nedbrytande för individen. Tillspetsat kan man säga att den kollektiva lönesättningen innebär att arbetaren erhåller sin slutlön cirka 40 år före sin pensionering. Alla åker ju samma "lönehiss" hela livet.
Om arbetarens löner "åker hiss" rakt uppåt skulle man kunna säga att tjänstemännens löner åker rulltrappa. De åker uppåt men företagets lönenivå höjs ej i samma grad. Lönesumman för de som pensioneras är högre än de nyanställdas - detta på grund av tjänstemännens lönestruktur. Skillnaden mellan dessa lönesmummor fördelas individuellt på de övriga anställda. Dessa höjningar har man tidigare kallat för "statistiska ålders-och kvalifikationstillägg" och de höjer inte lönenivån. Motsvarande höjningar har inte kunnat tillämpas för arbetare eftersom deras löner i stort sett sätts oberoende av erfarenhet.

I framtiden kommer säkert de tre centralorganisationerna LO,TCO och SACO att slås ihop. Då kommer anställda att arbeta under samma avtal oavsett om man är arbetare, tjänstemän eller akademiker. För att uppnå samma lönestruktur för alla anställda dvs att höja lönerna individuellt krävs möjligtvis en övergångstid då man successivt ökar lönerna för de som fått erfarenhet och ökade kunskaper kanske redan från 35 års ålder. Det kan inte vara möjligt att anställda med 30-35 års erfarenhet nöjer sig med ett par- tre tusenlappar mer i månaden än en ren nybörjare. Men så kommer det att förbli om fackförbunden inom LO inte en gång för alla slopar den kollektiva lönesättningen med generella tillägg som bestäms i Stockholm i centrala förhandlingar kompletterat med för syns skull en pytteliten minipott att fördelas ute på arbetsplatserna.


Om författaren

Författare:
Stig Gustin

Om artikeln

Publicerad: 27 maj 2004 14:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: