Granatattack i grannskapet!

I natt smällde det. En kraftig explosion skakade kvarteret och hela grannskapet vaknade ur sin sömn. Polisen var snabbt på plats och sirener av alla sorter tjöt i högan sky. Nyfikna människor stod sömndruckna på sina balkonger i väntan på nyheter. Allt detta pågick, men jag hörde ingenting. Inte ett jota! Jag och min man sov oss envist genom denna kakofoni och fick det hela berättat för oss i morse.

Nu vet jag dock att jag är redo att bo i ett land med Israel som granne israelerna flyger ibland vid och över gränsen till Libanon och bryter ljudvallen vilket visst ska låta ganska skrämmande.

Vår granne Nicos berättade ivrigt på morgonen att huset där explosionen kom från ägs av presidenten till Cyperns största högerparti DISY. Presidentens namn är Nicos Anastasiades och det var hans parti som drev kampanjen som ledde till att Cypern fick fullt medlemskap i EU. När vi tidigt i morse åkte för att lämna en släkting på flygplatsen var gatan avspärrad och bistra typer i kostymer befann sig över hela gatan. Lite senare då man tagit bort de gula banden och polisen åkt hem till halloumimackan gick jag dit och talade med några killar som höll på att städa upp. De bekräftade att huset ägdes av ovanstående man och en av de viskade lågt ordet "bomb" då jag frågade vad som hänt.

Polisen har nu bekräftat att någon slängde en granat av något slag på huset vid fyratiden i morse. Fönster till huset och vaktposten gick sönder och några bilar som stod utanför fick skador. Ingen människa blev som tur väl var skadad vid attentatet.

Vänner och familj i Sverige har oroat sig över vår kommande flytt till Libanon men det här bevisar att sånt här händer där man allra minst anar det.

Natten till lördagen den första maj 2004 firade Cypern intåget i EU. I Nicosia spelade man musik, man festade och man sjöng. Ett stort fyrverkeri färgade himlen och förväntan var hög. Cyperns president Tassos Papdopulos var nog tagen av stunden, för talet han läste blev till väsande hulkningar när det kom ur hans strupe. Kanske han var förkyld. Vem vet? Inte jag iallafall, men vad jag däremot vet är att det fanns en grupp människor som inte var med i firandet. Och det var turkcyprioterna. Undra hur det kändes att sitta i deras del av Nicosia och se himlen lysa av allsköns ljus och veta att man inte får någon del av all denna härlighet som man hört EU ska bringa.

För det är väl det EU ska göra?

Av Sandra Gren 05 maj 2004 15:29