April

I spirande stunder, med stigande sav, lynniga april.
Årets mest förrädiska tid, återfödelsens under,
som pockade på allas odelade uppmärksamhet.
Första senvinterregnet dansade tyst för sig själv
föll till marken och markerade att vintermörkret
snart i drömmande sömn skulle färdas.

Trötta ben blev åter unga på nytt, ett visset fjolårsstrå flöt i land
det var vårligt varmt i luften och vinden smeksamt len.
Ur den frostbitna marken, livsandarna vaknade,
tulpanerna , krokusar och morgonstjärnorna knoppade fram med sin prakt.

Många tecken stod i kö, tätt intill vid var sin hemkvist,
gräset växte sig starkt över den svarta myllan.
Vitsipporna lyfte på fjolårslövens viljestarka täcke
för att insupa solen under hasselbuskarnas skugga.
Spindelnät vävdes, förbättrades, av flitiga spindlar
allt för ett levnadsmål, allt för en kvällslig supé

Färdkamrater i vårlig skrud släckte sina torra strupar,
med mogna droppar av vibrerande liv,
med förmiddagarnas regnskurar,
från vindskakade regndroppsfyllda löv.

Igelkotten lämnade sitt trygga bo,
bland nerfallna kvistar och krattade löv
och smög osynligt in i skogen,
på sina små svarta fötter.

Vintervilans uppbrottsstund
nu var våren äntligen på väg.

© Margareth Osju

Av Margareth Osju 04 apr 2004 13:29