sourze.se
Artikelbild

Till företagens försvar

Företagare utmålas i sann marxistisk anda som utsugare. Som giriga skurkar - som nu ska tvingas "ge något tillbaka till samhället".

Men det är ju företagen som skapar hela det välstånd samhället vilar på. Anklagelsen är fel och fräck. Politikerna, som friskt spenderar de resurser som skapas i företagen, bör låta företagen vara i fred. Då kan välståndet öka.

Varje dag köper vi varor och tjänster som har producerats av tiotusentals företag. Vi går till arbeten som företagen direkt eller indirekt står för. Vi tar del av offentliga system och tjänster som företagen finansierar. Företagsamhetens värde för samhället är milt sagt väldigt stort och medborgarna visar stöd för detta i oräkneliga handlingar varje dag.

Men stämningen i det mediala Sverige är en annan - ett fåtal skandaler i statliga och privata företag har slagits upp stort. Tiotusentals hårt arbetande och ärliga företagare tvingas vara med och bära den skuld som rätteligen tillkommer några få. Det är inte rimligare än att alla politiker döms efter Sahlins missgrepp eller alla journalister efter Fichtelius snedsteg.

Personifiering, dramatisering och tillspetsning gäller för framgång i media. Skandaler passar bättre än ärligt och dagligt slit i företag runtom i hela landet. De krafter som i alla tider har önskat centralplanering av samhället driver på från kulisserna. Sådana kontrollanter, beskattare, byråkrater, skribenter och politiker som alltid har ogillat ett fritt näringsliv ser nu sin chans.

I första hand finns en risk för att förbättringar uteblir, i andra hand att försämringar tillkommer. Det kan ske genom att den felaktiga bilden ger kraft åt krav på ökad offentlig makt över företagen. Visst kan regelverk som redan idag finns förbättras. Och säkert kan näringslivet självt fortsätta förbättra en del praxis, såsom de senaste åren.

Men det som nu diskuteras alltmer är företagens sociala ansvar. Mot bakgrund av att företagen redan står för varor, tjänster, arbeten och finansiering av välfärd kan det te sig som att fråga en bagare om han inte kan göra lite bröd. Det handlar förstås om att företagen ska förmås att göra ännu mer och på sådana sätt som andra bestämmer.

När ett företag självt vill göra en extra satsning på något socialt orienterat ändamål står det dem förstås helt fritt. Men även i det frivilliga valet bör en företagsledning betänka att i de fall sådana satsningar sänker vinsten är de generösa med andras pengar - ägarnas. I en debatt som den nuvarande kan många projekt av det slaget säkert locka, men ägarna har anledning att hålla ögonen öppna.

Problem på allvar uppstår om offentlig styrning ska sättas in för att tvinga företag att ta ansvar för socialt orienterade saker som inte tillhör deras verksamhet. Då riskeras i själva verket de möjligheter företag har att producera varor, tjänster, arbeten och välstånd. Och om inte ägarna själva får bestämma över sitt företag inskränks en grundläggande princip för ett fritt samhälle: äganderätten.

I grunden handlar detta om två saker: vad ett företag är och var pengar kommer från. I samhället - och den debatt som nu rasar - förefaller ibland bilden vara att ett företag är något som samhällsplanerare har tagit fram. Och pengar bara finns där, i bankomaten. Fel och farligt!

- Ett företag är en frivillig sammanslutning av individer som producerar något. De som arbetar där gör det frivilligt, de som sätter in kapital gör det frivilligt, de som köper produkterna gör det frivilligt. Det är inte en statlig konstruktion utan något som har uppstått ur människors driftighet, idéer och vilja. Hur mycket kan och bör det offentliga belasta välståndets frivilliga motorer med?

- Pengar har inget värde av sig självt. Metallen och papperet är värdelösa. Mynt och sedlar får sitt värde av produktionen, de är som en spegel av de resurser vi producerar. Skulle produktionen falla får vi mindre pengar. Därför har ett företag i grunden rätt till de pengar det tjänar. Utan deras insats hade pengarna egentligen inte funnits. Hur mycket kan och bör det offentliga bestämma över de resurser som andra producerar?

Svaret på båda frågorna bör vara: mindre än idag, inte mer. Först då kan välståndet öka snabbare.


Om författaren

Författare:
Johnny Munkhammar

Om artikeln

Publicerad: 29 mar 2004 09:19

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: