sourze.se

Vetorätt över skattepengarna?

Vem betalar vård, skola, omsorg för svartjobbare? Vi kanske ska lägga till arbetslösa, förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna? Allihop har det gemensamt att de inte bidrar till välfärdssamhället.

Jag läser Inger Segelströms artikel om människor som utnyttjar svart städhjälp, men egentligen hade den kunnat handla om vad som helst. Retoriken är densamma oavsett om det är invandring, socialbidrag, högavlönade politiker, svartjobb eller något annat det handlar om. Samhället består till största delen av hederliga hårt arbetande skattebetalare och en liten del parasiter som utnyttjar välfärdssamhällets förmåner utan att bidra med något. Istället för att gå till botten med ett problem oavsett vad det handlar om nöjer man sig med att konstatera att problemet kostar pengar och att det är "våra" pengar som borde ha gått till något bättre.

Att ställa samhällets olika kostnader i ett motsatsförhållande är ett utomordentligt bra sätt att skapa indignation och uppröra. Man kan t ex hävda att invandringen kostar x miljarder varje år och att vården skulle behöva x miljarder för att undgå besparingar. Inger Segelström skulle säkerligen bli upprörd över ett sådant resonemang, men det är precis ett sådant resonemang hon själv för. Folk som jobbar svart kostar pengar både genom att de inte bidrar till den gemensamma kassan genom att betala skatt och dessutom utnyttjar de förmodligen andra förmåner som vi "hederliga" medborgare betalar för. Vad säger det oss?

Jo att människor som utnyttjar samhällets förmåner oavsett om det är socialbidrag, sjukförsäkring eller annat men inte bidrar med något i form av skatt, är parasiter. De pengar som vi "ger" dessa människor skulle kunna gå till något bättre. Jag kan inte undgå att dra parallellen till försäkringsbolag som inte drar sig för att säga att man inte är intresserad av kunder som inte är skadefria. Man vill gärna samla in pengar men är inte speciellt villig att dela ut några.

Alltså kan vi dela in samhället i bra respektive dåliga människor baserat på vem som bidrar med något och inte. Vi som betalar skatt har all rätt i världen att kräva att pengarna ska gå till sådant som vi själva utnyttjar, t ex finansiering för maxtaxan på dagis eller våra barns skolor. Det är ju uppbyggliga saker som åtminstone på sikt bidrar till ett bättre samhälle.

Jag kan inte låta bli att undra vart den inställningen kommer ifrån. När fick vi vetorätt över skattepengarna?
Jag kan tycka att det är absurt att skattepengarna ska finansiera så många olika verksamheter som det gör idag men det är ju en annan debatt som åtminstone inte Socialdemokraterna verkar föra. Jag betalar gärna skatt och jag bryr mig faktiskt inte så mycket om vad de pengarna går åt att finansiera. Kanske är det just mina pengar som bidrar till att Segelström kan sitta och skriva artiklar och gå gratis på Friskis och svettis. Det är faktiskt ointressant. Jag är medveten om att en stor del av de pengar jag betalar in i skatt varje månad används till saker som jag själv aldrig kommer kunna få någon glädje av, men jag finner mig i det. Det kallas solidaritet och om jag inte har helt fel så ingick det en gång i tiden i sossarnas språkbruk.

Jag menar inte att man ska acceptera svartjobb eller lönedumpning för att ta några exempel. Men jag tycker att det är oansvarigt av socialdemokratiska politiker att hemfalla åt samma sorts retorik och kategoriseringar som används av t ex främlingsfientliga grupper. Varför är det så svårt att diskutera sakfrågor och så lätt att diskutera hur våra pengar ska användas? Varför går man inte till botten med frågan om varför det finns ett utbud och en efterfrågan efter svart arbetskraft och vad man kan göra för att motverka det?

Jag blir oroad över den klyfta mellan olika grupper som Segelström och andra politiker med henne genom sitt språkbruk hjälper till att befästa istället för att motverka.


Om författaren

Författare:
Anna Nilsson

Om artikeln

Publicerad: 25 mar 2004 11:54

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: