Vi är flexibla - hit med jobben!

Vi tror att du är en lagspelare som kan ha fokus på kärnverksamheten. Klarar du av att ha många bollar i luften? Och framförallt: du ska vara FLEXIBEL. Om det här stämmer in på dig kan du vara rätt person för jobbet. Skicka ansökningshandlingar eller slå en signal till Gurra så berättar han mer....

Jag har inte medvetet snott ovanstående från en platsannons men risken är väl rätt stor att den stämmer hyfsat väl med ett hundratal sådana ändå.

Vi tror att du klarar av att suga mycket kuk och inte gnäller hela jävla tiden. Om det stämmer in på dig kan du vara rätt person för jobbet. Du kan i sådant fall se fram emot en trygg framtid som rövslickare och spelar du dina kort väl kan du mycket väl få en sån där fin klocka, du vet, för lång och trogen tjänst. Sedan kan du sitta i gungstolen när du är gammal, titta på din fina klocka och minnas alla sköna avsugningar du gav oss. Slå en signal till Gurra så berättar han mer...

Jag har inte medvetet snott ovanstående från en platsannons men risken är väl rätt stor att den stämmer hyfsat väl med ett hundratal sådana ändå.

Flexibilitet. Det är ett tjusigt ord och vi uppmuntras ständigt till att vara det. Och jag lyder, ja vi är faktiskt ganska många som lyder. Vi är ett anpassningsbart folk. Vi är nästan som Woody Allen i "Zelig" och har inga problem med att gå i en demonstration mot rasism en timme efter att vi satt på en konfirmationsuppvaktning till någon avlägsen släkting vars farbror menade att "egentligen är de bara till problem för de tar våra jobb och snyltar till sig bidrag och frågar ni mig så skulle vi inte ta in fler" och vi sa inte emot utan tittade ner i kaffet och rörde om lite lojt. Vissa av oss kanske till och mer nickade lite svagt när farbrorn spände ögonen i oss. Han skulle antagligen komma ihåg oss som trevliga i några dagar innan han glömde bort vår existens.

Vi riskerar inte att bli mobbade men vågar inte ställa oss i vägen för en sten som kastats och säga ifrån. Vi är i och för sig inte den som kastar stenen men vi är nog kompis med honom eller henne. Egentligen gillar vi inte honom/henne men vi säger aldrig emot och han/hon tycker nor att vi är en bra kompis. Faktum är att utifrån ser det nog ut som vi har många kompisar för vi umgås alltid med många olika personer. Men någon riktig vän har vi inte. Många tycker säkert att "den där Johan är en skön lirare" men vad ska vi med det till? Efter skolan tappar vi kontakten och hur mycket är en ryggdunkning och en bjuden öl värd vid återträffen tio år senare?

Vi har haft förhållanden men de tar slut efter ett tag eftersom vi inte är tillräckligt tydliga. "Jag fattar det inte, vi bråkar aldrig men ändå är jag förbannad på dig nästan jämt!". Vi förstår inte vad vi gör för fel. Försöker väl be om ursäkt men det skulle vi tydligen inte ha gjort. "Säg inte förlåt hela jävla tiden, säg emot istället!". Vissa av oss kunde kanske inte hantera det där med att säga ifrån, för vi är inte vana vid det, och en dag kokade vi över och slog stekpannan i huvudet på vår partner. För det fick vi sitta i fängelse ett tag men vi kom ut rätt fort eftersom vi skötte oss så bra. "Du är den trevligaste fången jag någonsin haft att göra med och jag kan inte förstå hur du hamnade här överhuvudtaget och lycka till nu grabben!".

Det finns naturligtvis olika nyanser av färgen grå. Vissa av oss är lite modigare och hårdare än andra. Men vi är aldrig hårdast. Vi är inte Batman utan Robin kom igen, Robin är Batmans lilla bitch, det vet vi ju alla. Hade Jokern värvat honom först hade han suttit i hans sminkloge just nu och övat ondskefulla Jokerskratt och vi hjälper till att bura in bovarna men vi skulle aldrig klara det på egen hand. Vi tycker Batman är cool och Batman gillar oss också men han skulle aldrig öppna sitt hjärta for oss. "Fan Robin, jag har svårt med brudarna alltså. Vad tycker du jag ska göra?" Det skulle aldrig hända.

Vi är så jävla flexibla. Vi har gjort som ni vill. Vi skulle nog vilja sparka uppåt och slicka neråt men vi tittar rakt fram och klappar katten. Vi blir igågkomna som reko killar och tjejer men våra namn finns inte med i historieböckerna.

Vi sitter i gungstolen och minns. Vi tittar på vår fina klocka och den talar om att det är läggdags.

Av Johan Orrenius 08 mar 2004 14:09