Att svenska folket precis som större delar av befolkningen i den så kallade utvecklade delen av världen, bara blir fetare och fetare är ingen nyhet. Vi rör oss för lite och äter fel, en kombination som bara kan leda till en sak. Men vi inte bara äter fel utan dessutom för mycket av det som är fel, mycket för mycket. Och när det gäller den biten har livsmedelsindustrin mycket att svara för. Folkhälsan är på väg till sin första skoldans som ligger strax till höger om käpprätt åt helvete och livsmedelsindustrin står i dörröppningen som en falsk styvsyster och berömmer hennes illasittande klänningen samtidig som hon bjuder på jordnötsringar ur en familjeförpackning.
Vi blir nämligen lurade gott folk, rejält lurade på värsta sätt eftersom vi tror att det är vi som gör en bra affär. Det ena erbjudandet efter det andra lockar oss att till allt lägre priser köpa större förpackningar av läsk, godis, kakor och chips. Vi konsumerar glatt och känner oss dessutom nöjda eftersom vi ju får såååå mycket för pengarna men i själva verket blir vi ordentligt blåsta. Sakta men säkert blir vi avtrubbade och gränserna för vad som är ett lagom, intag av diverse onyttigheter flyttas hela tiden fram. Vi blir större och större, mår sämre och sämre och köper mer och mer högkalori-varor för att trösta oss.
Aftonbladet har i en artikelserie granskat livsmedelsindustrin och hur vi, konsumenter, omedvetet lockas till att köpa mycket, köpa mer. I måndags 040301 kunde man till exempel läsa att den genomsnittliga kanelbullen idag väger mer än dubbelt så mycket jämfört med för tjugo år sedan. Vi får veta att en chipspåse 1984 innehöll 100 g flottiga, näringsfattiga potatisflagor men i nådens år 2004 innehåller "en påse chips" 300 g och de nya halvkilos-påsarna joggar redan på stället ute i varuintagen, redo att ta över hyllorna. En läsk betydde för mig när jag var liten en 33 cl flaska, idag får jag kämpa för att övertyga mina egna ungar att det inte är ok att de ska ha varsin 1,5-liters flaska till fredagsmyset. I sitt sportlovsutskick hade en av de stora livsmedelskedjorna en lång utläggning om hur vikten av ett sunt leverne, frisk luft och fysisk aktivitet bara för att på omstående sida erbjuda pangpriser på allt från chips och läsk till tvivelaktig, halvfabricerat snabbmat. Inkonsekvens? Nej, bara smart, om än lite osmidig, marknadsföring.
Vi jag själv i allra högsta grad lever med någon slags skev verklighetsuppfattning att det godaste som finns en fredag är färgat sockervatten och friterade potatisbitar och att man måste "unna sig" nåt när en hård arbetsvecka är till ända. Och att det är att jämställa med barnmisshandel att bara låta barnen få läsk antingen fredag eller lördag och inte båda delarna. Så att ens föreslå extra kalorimoms på diverse utvalda skräpvaror är knappt man vågar men jag tror ändå att det skulle vara ett stort steg mot ett bättre liv för många med mig. En prisökning på sådär trettio-fyrtio procent på direkt hälsovådliga livsmedel skulle få ner konsumtionen avsevärt och därmed göra underverk med det tilltagande fettberget. Den extra skatten kan förslagsvis användas till att sänka priset på nyttigare, varför inte ekologiska varor och till att ta fram och marknadsföra alternativa godsaker som inte innehåller så förbannat mycket tomma kalorier.
Av Kajsa Kallio 04 mar 2004 11:55 |
Författare:
Kajsa Kallio
Publicerad: 04 mar 2004 11:55
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå