Maffiametoder saboterade Litauens melodifestival

Litauens melodifestival hölls lördagen den 14 februari. Tävlingen blev det största fiasko jag någonsin sett i schlagersammanhang och jag fick klart för mig varför många östeuropeiska länder och Litauen i synnerhet, ofta brukar hamnar på bottenplats i den internationella Eurovision Song Contest. Det beror inte på att vi i Västeuropa har bättre schlagermusik än de, utan snarare på att dessa länders bästa artister och bästa musik inte alltid får möjligheten att komma fram. Det i sin tur beror, åtminstone i Litauens fall i år, på en gammaldags kommunistisk "politbyråmentalitet" som gör att man skiter fullständigt i folkets opinion och istället styr valet av det vinnande bidraget, vilket i år i Litauens fall består av en så usel låt att landet, med stor sannolikhet, återigen kommer behöva ligga bland de sista i finalen i Istanbul! Precis som i gammal sovjetiska anda tystades folkets röst, genom telefonröstning, i Litauens melodifestival i år ner av "dem som vet bättre". De som "visste bättre" bestod av en jury som styrdes av blan andra av en, enligt svenska mått pinsamt dålig journalist vid namn Daiva Rinkeviciute från dagstidningen Lietuvos Rytas.

Resultatet av tävlingen blev så häpnadsväckande fel att jag som västerländsk obervatör med flera års erfarenhet av schlagerfestivaler häromdagen åkte ifrån Litauen med en stinkande dåligt smak i munnen av kvarlevorna av Vladimir Lenins gamla ideologi, vilken förstörde de baltiska länderna och flera andra forna Sovjetiska stater under 75 år.

Låt mig säga att jag älskar Litauen som land. Litauer är ett fantastiskt folk. Glada, utåtriktade och inte ett dugg blyga av sig. Det är ett folk jag lärt känna under de senaste året och min bedömning kommer från hjärtat. Men givetvis ligger landets TV lite efter vad det gäller Eurovision. Landet har bara varit självständigt i tio år och deltagande i Eurovision Song Contest har bara skett under de senaste fyra åren. Man kan då förstå att landets televisionsmyndighet har en del att lära om hur man ska hålla en bra melodifestival. Lägg till den stora bristen på ekonomiska resurser inom LTV och man kan bara konstatera att Litauen är tvunget att göra sitt bästa med begränsade resurser. Detta märktes på den dåliga kvaliteten på TV programmet under vilket tekniken pajade då och då. Men allt detta är ju lite charmerande för mig som västerlänning som är van vid stora påkostade melodifestivaler i Stockholms Globen m.m. Det gjorde att jag, istället för att bryr mig om den dåliga scenen och det urusla programledarparet, fokuserade på en enda sak - låtarna. Av de 18 bidragen fanns endast tre som hade valts av en svensk Melodifestivaljury. De andra 15 bestod av anspråkslösa låtar, en del med barnsliga engelska texter, och en del som en vanlig svensk inte skulle kunna nynna om han hörde dem 100 gånger!

Vilken som helst av de tre bidragen som jag tyckte var bra hade enligt min åsikt kunnat gå vidare och möjligen vinna hela Eurovision i Istanbul och därmed ta nästa års Eurovision till Vilnius - de hade t.o.m. kunnat slå ut våra proffsiga svenska bidrag. Det ena framfördes av artistgruppen "Bavarija" som i Sverige, troligen omedelbart hade fått skivkontrakt av Bert Karlsson! De kan bäst beskrivas som ett modernt Bröderna Herreys och som sjöng en mycket stark schlager i Diggi-Lo, Diggy Ley klass med en svängig refräng som jag gick och nynnade på första gången jag hörde låten för tre månader sedan! Den andra var en en klatschig amerikansk 50-tals "Dean Martin" typ schlager med en fruktansvärt stark refräng á la Brandsta City Släckers låt häromåret. Den framfördes av Edmundas Kuchincas, Litauens motsvarighet till en en yngre Jan Malmsjö. Koreografin var kanonbra och killen var en riktig charmör som sjöng bra och man blev riktigt glad av låten. Den tredje var förstås den enda riktiga poplåten av internationell klass i hela tävlingen, den svenska originallåten "In Your Eyes" som framfördes av Litauens nye stjärnskott "Amberlife" som nyss fick en Grammy för årets bästa nykomling i Litauen. Melodin skrevs av mina svenska kollegor Bobby Ljunggren, Marcos Ubeda. Ni vet - dom som skrev "Se på mig" respektive "Never let it go" En superhit som även i en svensk melodifestival hade tagit hela landet med storm. Låten var en given vinnare och detta bekräftades av det faktum att den i den femte deltävlingen i Vilnius den 31 januari fick hela 10,219 av de totala 15,422 inkommande telefonrösterna. Låten har även legat etta på Litauens samtliga radiolistor sedan den släpptes i början av januari OBS: I övriga Europa får melodifestivallåttar spelas i radio efter den 31 oktober enligt EBU regler - det är endast Sverige som har reglen om att låtarna inte får spelas före tävlingen.

Enligt de litauiska reglerna skulle telefonrösterna omvandlas till poäng, 12 poäng till bidraget med flest teleröster ner till 2 poäng till bidraget med minst röster. Detta skulle sedan kopplas ihop med juryns röster där juryns favorit fick 12 poäng o.s.v. När då Amberlife fick 5,963 telefonröster, Kuchincas 3.253 röster och Bavarija fick 1,652 röster trodde man att några av dessa tre skulle bli den uppenbara vinnaren med de andra två som andra och tredje. Men juryn sket i folkets val och utan minsta motiveringen gav dessa tre minst röster. Den högsta jurypoängen gick istället till vad jag kan garantera var tävlingen sämsta låt - vinnarlåten "What happened to our Love" framfört av ett anspråkslöst artistpar som endast frick 678 röster av det litauiska folket! Resultatet redovisades inte i detalj i direktsändning utan där talade man bara om i vilken ordning bidragen kom. Då uppstod det publikstorm i Sportohallen och jag blev rädd att melodifestivalslokalen skulle urarta till rena krigszonen! Publiken blev rentutsagt förbannad över att TV inte redovisade hur man kommit fram till resultatet och de siffrorna som jag redovisar ovan blev dagen därpå framgrävda av branschfolk som anklagade juryn för fusk och krävde en ny tävling så att Litauen slipper skämmas genom att skicka en så dålig låt till Istanbul!

I efterdyningarna av tävlingen undersökte jag vilka åtta personer som satt i juryn. Den visade sig bestå av bl.a. två musikjournalister, båda från samma tidning Lietuvos Rytas och två TV programledare som redan medverkat i delfinalerna. Resten bestod av gamla gubbar och kärringar som kallar sig för musikexperter men som i själva verket troligen kan lika mycket om dagens popmusik som Sourzes läsare kan om Yttre Mongoliets inrikespolitik! I en intervju i tidningen Vakuru Ekspresas uttryckte jag min förvåning över att musikskribenter fanns med i juryn eftersom dessa, och i synnerhet Daiva Rinkeviciute från Lietuvos Rytas, innan tävlingen redan hade publicerat sina åsikter om tävlande låtar genom recensioner m.m. Jag talade om att sådant aldrig skulle inträffa i Sverige och jag anklagade dessa för att ha "styrt" juryn till att sänka folkets val. Samma dag som artikeln publicerades fick jag ett samtal ifrån juryjournalisten Daiva Rinkeviciute som indirekt hotade mig med avslöjande om min i Sverige numera uttjatade våldtäktsdom som "straff" för att jag vågade kritisera journalisterna i juryn! Ordet "straff" uttrycktes inte ordagrant men det hängde i luften. I en artikel i Lietuvos Rytas nästa dag omvandlades jag från musikexperten från Sverige som givit Litauen sin bästa schlagerlåt på år och dagar till en våldtäktsman! Citat från gamla artiklar ur svenska kvällstidningar från 1992 och 1993 förekom i texten samtidigt som man "glömde" att redovisa hur kontroversiell domen anses vara. Cirkusen slutar inte där. Nu har Litauens motsvarighet till Aftonbladet, tidningen Republikas, i en motartikel, försökt återupprätta mitt professionella rykte. Tidningarna hatar varandra och gör allt för att sänka varandras trovärdighet. Mediaspelet i Litauen är märkligt och något liknande skulle aldrig inträffa i Sverige!

Dessa maffiametoder har nästan lyckats förstöra melodifestivalen i Litauen i år, men sista ordet är ännu inte sagt. Häromdagen inlämnades en stämningsansökan till Tingsrätten i Vilnius, av Litauens motsvarighet till svenska EMA Telstar, som yrkar på att hela den litauiska melodifestivalen ogiltigtförklaras på grund av Litauisk TVs påstådda brott mot sändningslagar i och med det odemokratiska sättet som folkets val kördes över av vad man kallar för en "partisk" och "inkompetent" jury. Inte nog med detta, det visar sig att flera av bidragen var längre än de tilllåtna tre minuterna något som hade föranlett en direkt diskvalificering i Sverige och ett av bidragen fick framföras en "andra gång" i sändningen på grund av "tekniska fel" Kan ni tänka er vilket liv det skulle bli om en låt i en svensk melodifestival skulle få sjungas två gånger under direktsändning! ?! Vidare har Litauens största artistförmedlingsbolag anmält Litauisk Television till EBU European Broadcasting Union för brott mot eurovisionens regler. Enligt en talesman från EBU som jag talade med i går kommer saken att utredas noga och LTV kommer att ställas till svars för det påstådda odemokratiska sättet på vilket resultatet framtogs.

Det som är tragiskt i det hela är att på grund av dåliga kunskaper i dagens popmusik och kommunisktiska maffialiknande metoder har journalisten Daiva Rinkeviciute och hennes kollegor i den löjliga juryn saboterat Litauens möjligheter att få en anständig plats i Eurovision finalen i Istanbul senare i år. Som vanligt kommer detta stackars lilla land, som faktiskt har en hel del fantastiska artister och bra schlagermusik att återigen behöva skämmas för sin dåliga placeringen för vinnarlåten "What Happened to your love" av artistparet Linas & Simona, vilken troligen kommer hamna bland de sista i hela tävlingen. Jag följer utveckligen med stort intresse och kan bara konstatera att Daiva Rinkeviciute och hennes sort knappast kommer att tillåtas förstöra nästa års Melodifestioval i Litauen.

Av William Butt 23 feb 2004 13:10