Vad är vi räddast för?

Vad är det som gör att vi får ålderskriser och nojor? Jag är själv på väg att hamna i en, eller är väl snarare där fast jag inte riktigt vill erkänna det. blir 24 Är det för att vi känner oss misslyckade som människor? För att vi inte har gjort något med våra liv? Skrämer ålderdomen oss, eller är det den mörka döden, eller kanske det ljuva, ljusa livet med piladelfia ost? Vem vet och kommer nog aldrig att få veta! Eller är det modernt att hamna i 30års kris? Vill vi vara liten, oansvarlig? Slippa ta ställning och beslut som kanske inte alltid blir så lyckade? Var det lättare när man var liten?

"Liten blir stor, drömmer om glamuor"

Av Malin S Damm 10 feb 2004 11:05