Charity begins at home, Laila Freivalds

Men för den som på allvar vill gjuta nytt liv i klassiska idéer om mänskliga rättigheter börjar utmaningen hemmavid. Charity begins at home, Laila Freivalds!

Det är inte bara Amnesty eller Svenska Freds som återkommande riktar kritik mot hur den svenska regeringen bryter mot de mänskliga rättigheterna. Numera är domarna mot svenska staten i Europadomstolen verkliga tankeställare. När den svenska skattemyndigheten "ansåg" att två taxiföretagare undanållit skatt krävde myndigheten att de med kort varsel skulle betala en kvarts miljon kronor. Skattemyndigheten vägrade ge anstånd med betalningen, och taxiföretagarna försattes i konkurs.

Europadomstolens dom är hörd: de mänskliga rättigheterna har satts ur spel av staten. Taxiföretagarnas rätt till domstolsprövning har inte tillgodosetts. Skattemyndigheten har i en Kafka-liknande process agerat både åklagare och domare. Detta är ett i raden av exempel som visar hur enskilda människor hamnar i kläm mellan snåriga regelsystem och hård myndighetsutövning.

Statens alltmer godtyckliga maktutövning har lett till att det finns engagerade människorättsaktivister också i en organisation som Företagarnas riksförbund. Jag minns särskilt hur företagare från hela landet förra hösten samlades utanför riksdagen för att läsa högt ur de lagar de är satta att följa som småföretagare. De manifesterade i en vecka och läste regelverken sida upp och sida ned. I en vecka! Då har de inte ens läst igenom hälften! av de
totalt 20 000 sidor med paragrafer som företagare förväntas följa.

Det här är problemet: I takt med att nya lagar och paragrafer blir instrument för en allt mer reglerande och dikterande statsmakt så urholkas grundläggande rättsprinciper och rättigheter. I vårt samhälle är de allra mest bortglömda mänskliga rättigheterna idéeerna
om näringsfrihet och privat äganderätt. Steg för steg urholkas innebörden av de grundläggande friheterna. Å ena sidan med växande byråkrati och aggressivare myndighetsutövning som i praktiken hotar både näringsfrihet och rättssäkerhet. Å andra sidan med den evigt ökande skattebördan som urholkar den enskildes möjligheter till eget ägande.

I vårt samhälle är det de rättigheterna som ska garantera den enskilda människans möjlighet att med egen kraft och företagsamhet bygga sig en bättre tillvaro till gagn ocksÃ¥ för andra. De rättigheterna handlar om frihet, om egenmakt och andras respekt för vilka vi är och för vad vi skapar. Ägande och näringsfrihet är verktygen för den enskilde att ta sig upp ur vanmakt och utlämnande till statens byråkrater.

Innebörden av de rättigheterna blir kanske allra mest konkret i dess betydelse för samhällets nykomlingar där företagande och rätten till frukten av sitt arbete är den största chansen att etablera sig och vinna respekt. Men innebörden blir också konkret för unga människor
som genom företagande och ägande får chansen att förverkliga sig själva och odla sin egen livsstil.

Samtidigt som allt fler talar om mänskliga rättigheter verkar allt färre förstå vad de faktiskt innebär. De mänskliga rättigheterna sätter gränser för överhetens maktutövning och motsatsen till att majoriteten alltid har rätt. Det måste vara minoritetens skydd mot överheten - och den minsta minoriteten är alltid den enskilda människan.

Mänskliga rättigheter måste bli mer än bara förnämliga fraser - de måste ges en verklig innebörd för alla människor i vårt land. Missförstå mig inte få saker är mer angelägna att arbeta för än de universella idéerna om mänskliga rättigheter. Men för att ha trovärdighet när vi kritiserar andra måste vi börja med oss själva. Det är hög tid att uppgradera respekten för mänskliga rättigheter på hemmaplan - också näringsfrihet och äganderätt. När presenterar regeringen en handlingsplan för de bortglömda mänskliga rättigheterna?

Av Henrik Von Sydow 20 jan 2004 08:47