Du har det bra. Du är ju man.

Våld. Varje år anmäls cirka 60000 fall av misshandel. Av dessa är 20000 riktade mot kvinnor och 6000 mot barn. Det betyder att 70 fler fall riktas mot män än mot kvinnor. Sant är att mörkertal spelar roll. Men mörkertal drabbar även män eftersom Den Starke Mannentm förväntas kunna ta en käftsmäll utan att gnälla. Att män drabbas av våld i stor utsträckning omnämns aldrig. Varför? För att det är män som slår? Det är en idiotisk anledning till att ignorera våld. Den man som blir slagen blir inte ett uns lyckligare av att den som slår har en kuk mellan benen.

Rädsla. Vem är mest rädd för att drabbas av våld? Gammelmormor? Nej, hennes sonson. Undersökningar visar att unga män är de som är avgjort räddast för att drabbas av våld. Detta ignoreras. Återigen därför att det är män som slår. Men blåmårkena, de brutna benen, kränkningen, invaliditeten och rädslan blir inte lindrigare bara för att det var en kille som orsakade dem.

Sjukvården. Det brukar sägas att om män hade haft mens och fött barn hade det biverkningsfria p-pillret funnits nu. Kvinnorna ignoreras och männen premieras heter det. Jag letade lite på Cancerfondens hemsida en dag. Det var en intressant upplevelse.

Cancerfondens hemsida för bröstcancer:
Länk: cancerfonden.se

Cancerfondens hemsida för prostatacancer:
Länk: cancerfonden.se

Noterar du någon skillnad? Och när såg du senast en "Rosa Bandet"-kampanj för att samla pengar till forskning om prostatacancer? Ändå drabbas fler av prostatacancer än bröstcancer.

Föräldraskap. Kvinnan anses per automatik vara den bästa föräldern. Efter separation med gemensam vårdnad bor barnen i 17 av fallen lika mycket hos respektive förälder. För övriga 83 är det övervägande så att barnet/barnen bor mest hos mamman.

När det gäller enskild vårdnad har mamman vårdanden i ca 91 av fallen. Pappan får enkild vårdnad i 9 av fallen.

Fyra snabba exempel på att det är ingen dans på rosor att vara man, inte ens ur ett kombinerat köns & rättvise-perspektiv. Sant är att totalt sett, utslaget på ett genomsnitt för hela befolkningen, så är männen den priviligerade gruppen. Men den trubbiga bilden berättar inte hela sanningen, vilket bekräftas av exemplen ovan. Och det slutar inte där heller. Könsrollerna, attityderna, förnedingen, exploateringen... allt detta drabbar män också. Återigen är det sant att kvinnorna drabbas oftare och hårdare. Men detta uppmärksammas åtminstone. Männen ignoreras näst intill totalt. Männen är ju män. Så de har det bra... sägs det.

Detta är förödande för jämställdhetsarbetet. Så länge som männens problem inte uppmärksammas har de enbart att förlora på det nuvarande arbetet. Piskan saknas inte. Den har de fått känna på mer än en gång. Men var är moroten? Det ligger en hel påse sådana och väntar i form av möjliga åtgärder mot de orättvisor som drabbar männen. Och vad kan egentligen vara ett bättre och mer pegagogiskt sätt att få männen att förstå att vi lever i ett ojämlikt samhälle än att peka på de orättvisor de själva drabbas av? Hur skall man kunna förneka att orättvisor finns om man ser att de drabbar en själv också?

Men nej, det görs inte. Fokus kvarstår med en betydande majoritet på kvinnorna. Värre blir det av att vissa människor försvarar kvinnornas offerstatus med näbbar och klor. Det som är ett sorgligt faktum har genom en slags kortsynt pervers logik istället förvandlats till en värdefull tillgång som näst intill missunsamt måste försvaras, exploateras och utnyttjas. Då det försynt påpekas att männen faktiskt också drabbas så blir resultatet ofta en ilsken reflex-reaktion i stilen "Jaså?! Ja men kvinnorna har det faktiskt värre så det så!!!". Männen missunnas ens minsta lilla andel av offerstatusen. Offerstatusen egentliga syfte är att synliggöra ett problem. Men som det är nu upphöjs den till norm och försvaras! Hur sjukt är nu inte det?

Sluta stänga ute halva befolkningen från jämställdhetsarbetet. Det är idioti. Det är resurslöseri. Det är orättvist. Det är ren, rå och oförfalskad sexism. Sluta att vifta och slå med piskan. Plocka fram morötterna. Annars kommer det att ta ännu längre tid innan vi har rättvisa. Låt männen vara med och lyssna på deras problem också. Att göra så är ju faktiskt inte annat än rättvist.

---

Källor

Våld: Brottsförebyggande Rådet. Länk: bra.se
Rädsla: Har tyvärr inte hittat artiklarna med undersökningen. Tror att det är en Sifo-undersöknig som publicerades i DN Debatt under sept. 2002.
Cancer: Cancerfonden. Länk: cancerfonden.se
Vårdnad: Statistiska Centralbyrån. Länk: scb.se

Av Michael Karnerfors 19 nov 2003 20:01