Varför skulle jag sörja Anna Lindh?

Varför skall ungdomen och människorna utanför regeringen behöva sörja en person som de inte känner?

Det kanske låter som en dum fråga men det är den jag ställer mig själv just nu. Varför skall en person sörja en annan bara för att det är en utrikesminister? Varför skall jag, ungefär som resten av landets 99,9999999 procent som aldrig ens funderat på henne innan mordet, just nu tänka på henne och sörja? Det här var ett vansinnesdåd och ett idiotibrott, inte ett extremt politiskt dåd med dold poäng att införa ett samhälle alá 1984 Oceanien, som många ser det som.

Människor mördas varje dag, överallt. Det är inte längre något som sker "där borta" eller "i byn brevid" utan morden sker i nuet och i ditt eget bostadsområde. Naturligtvis är det inte helt friskt att glädjas av ett mord heller utan snarare minst lika crazy som att sörja. I ett land där skepsism visar sig mot människor är mordet det perfekta vapnet. Plötsligt anser allmänheten att Anna Lindh var en galant politisk kvinna som alltid bröt mansmakten i EU.
Men en vecka tidigare hade nästan ingen utom statrövslickare och socialdemokrater den åsikten.

Men jag vet väl inte. För jag har väl inte blivit mördad?

Av Simon Lundström 14 okt 2003 14:37