Frihet

Det är fredagskväll. Efter två drinkar på krogen så bär det av till McDonalds vid två. Precis när vi ätit klart så träffar jag ytterligare två vänner som också är lite sugna på nattmat. Min vän som jag kom till McDonalds med var tvungen att dra eftersom han inte skulle åt samma håll som mina andra vänner med bil. När vi väl sedan sitter där och äter, jag sitter mest och tittar på, så konstaterar vi att det är fruktansvärt stökigt inne på restaurangen. Sagt och gjort, jag är människan som inte kan lämna min lägenhet utan någon form av kamera så jag tar helt enkelt ett par kort på oredan och skiten på den restaurangen. Precis när vi är på väg ut genom dörren så stannar en kille mig. Han är ett halvt huvud högre än mig och relativt kraftig.

Dialogen återges som jag kommer ihåg den, inte ordagrant
Mannen: "Vem fan tar du kort på?"

Jag: "Oredan här inne"

Mannen: "Är det mig du tar kort på? Vet du vem jag är?"

Jag: "Nej, jag vet inte och jag bryr mig inte. Jag fotograferar skiten och skräpet här inne, inte dig."

Mannen: "Antingen tar du bort korten på mig eller så sänker jag dig"

"Skall jag ta det som ett hot?"

"Skall jag slå ner dig?"

Nu griper de två som sitter närmast oss in och frågar vad han sysslar med egentligen. Något som mannen ignorerar och fortsätter kräva att jag skall ta bort bilderna från kameran eller annars skulle jag få se på annat. Jag vägrar eftersom jag vet att jag har rätten på min sida. Jag försöker förklara för mannen att jag inte tänker använda bilderna till något där han figurerar. Att jag vägrar att ta bort bilderna eftersom jag har lagen på min sida vad det gäller att TA korten. Det är först vid publicering som han gärna får motsätta sig det och åtala mig om han så önskar.

Efter lite dividerande så konstaterar mannen att han skall ringa sin advokat eftersom jag uppenbarligen inte förstår. Han går en bit ifrån så jag hinner bara precis uppfatta:

"Hej, det är Anders här... // ... om tio minuter, okej - hej"

Så återgår han till sitt dividerande och jag som nu börjar få grepp om situationen förklarar att jag gärna väntar på hans advokat i tio minuter samtidigt som jag själv förklarar att han har helt fel vad gäller lagen. Jag frågar honom hur annars journalister kan ta bilder på kändisar utan deras tillåtelse. Inget svar. Jag förklarar principen av att vi lever i en demokrati med yttrandefrihet men det rinner av honom som vatten av en gås.

Någon minut går och han ringer sin "advokat" igen. Samtidigt förklarar jag att det enda sättet att lösa det här verkar väl vara att ringa polisen. Javisst, ring polisen tycker han. Jag ringer aldrig även om det är nära. Jag fortsätter diskutera och helt plötsligt vänder diskussionen och han verkar antingen ha blivit skrämd av mitt snack om polisen eller så inser han helt enkelt att han har fel.

Jag blir rädd av den här händelsen. Inte så mycket för hotet att bli nedslagen som så mycket hotet mot min rätt att leva som medborgare i ett fritt land. Många människor gör mycket dumt under påverkan av alkohol men jag blir rädd när en vuxen man, alkohol till trots, inte är medveten om våra grundlagar. Så mitt budskap till denne man är helt enkelt: Jag hoppas att du vaknar upp med en riktig ordentlig bakfylla och plågsamt minns att du nästan genomförde en våldtäkt på den svenska yttrandefriheten och demokratin.

Jag erövrar demokratin varje dag, gör du det?

Av Fluff Abrahamsson 02 jul 2003 14:18