sourze.se

Jag kunde blivit filmstjärna

En dag när jag var i tjugoårsåldern, vaknade jag upp och kände en knöl på huvudet.

En kvinna är jag. Med känslor i kroppen som vem som helst. Med drömmar om framtiden som vem som helst. De sa att jag kunde bli filmstjärna eller något. För jag såg så bra ut. Vi tog lite bilder för att kunna visa upp. De har jag som minnen. Som värker. Minnen som gör ont. Minnen som blott blev en dröm.

En dag när jag var tjugoårsåldern vaknade jag upp en morgon och kände en knöl på huvudet. Det värkte och spände. Lite snabbt konstaterade man att det var en tumör. Men en godartad sådan. Jag opererades och fick ett litet ärr som täcktes av mitt hår. Men strax efteråt började det poppa upp stora bölder lite här och där och till sist var min kropp full med bölder i olika storlekar på hela min kropp. Folk tittade på mej och några barn grät för de blev rädda när de såg mej. Jag började gömma mej.

Det gör så ont i mitt hjärta när folk viker undan med blicken eller helt enkelt hånar mej rätt upp och ner där jag står. Som jag kunde göra något åt mina bölder. Som jag hade valt mina bölder. Åh, jag tror att jag skulle vilja ha lite bölder. Kan doktorn ordna några i lämpliga storlekar som kunde va lite käckt att ha. I ansiktet, på ryggen, på händerna, tja lite varstans där de gör sej bra.

Det lättaste är att stanna hemma och slippa alla människor som glor. Alla viskningar när man går förbi någon. Har tom råkat ut för att någon slängt rutten frukt efter mej och ropat häxa. Men jag har bestämt mej för att leva. Inte låta rädslan över hånet få styra mitt liv.

Jag bestämde mej helt enkelt för det. Skapade ett liv som fungerar i min lilla ort där jag bor. Teve har varit här och gjort ett inslag om mej. Så man har blivit lite kändis ändå. Folk stannar upp och pratar med mej som jag vore vem som helst.

Men ibland, när jag ser mej i spegeln, så tänker jag. Undrar vem det där är? Inte är det då jag.


Inspiration hämtat från Ripleys tro det eller ej om en kvinna som hade bölder på hela sin kropp, det var knappt jag stod ut med att se henne…det fick mej att börja tänka till om vad som finns inuti människan inte bara det yttre utan om hennes drömmar... om hennes liv, om hennes känslor


Om författaren

Författare:
Maria Flink

Om artikeln

Publicerad: 18 jun 2003 13:57

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: